Sida 139
atmosfären i zenit och i horisonten. En annan bidragande omständighet är, att de lägre luftlagren vid aftonen äro mera fuktiga och dam- uppfyllda än på middagen.
Fig. 103. Atmosfärens olika tjocklek; AC i zenit, BC vid horisonten.
595. Huru uppstår skugga?
Då ljusstrålarna träffa ett ogenomskinligt föremål, uppstår bakom detta skugga. Skuggan är således det rum bakom ett ogenomskinligt föremål, som ej upplyses af några ljusstrålar.
Fig. 104. Skuggan om ljuskällan är en punkt.
Skuggans form rättar sig i allmänhet efter formen på det skuggande föremålet. Om man från en lysande punkt drager räta linier till det ogenomskinliga föremålets omkrets A (fig. 104), uppstår bakom A ett mörkt rum, som med skärmen till gräns bildar en skuggfigur med skarp begränsning mellan mörker och ljus. En sådan skarpt begränsad skugga finnes knappt i verkligheten, emedan stjernorna äro de enda ljuskällor, som kunna anses såsom lysande punkter och de på grund af sin ljussvaghet icke gifva upphof till någon skugga.
Alla våra ljuskällor hafva en viss ytutsträckning, d. v. s. de bestå af en massa lysande punkter, af hvilka hvar och en ger upphof till skugga. Skuggfenomenet ter sig derför i verkligheten så, som fig. 105 antyder. A är ljuskällan, B det skuggande föremålet, pp skärmen på hvilken skuggan faller. I midten af skuggan finnes ett område, som icke träffas af några ljusstrålar (oo på figuren) och derför är alldeles mörkt; detta kallas kärnskuggan. Rundtomkring kärnskuggan är ett område, som upplyses af några strålar från A ehuru ej af alla; det är derför halfmörkt och ljusnar så småningom mot kanten. Detta om- råde kallas halfskuggan.
Fig. 105. Skugga och halfskugga.
Af figuren synes, att halfskuggan blir större, ju större utsträckning ljuskällan A har, eller ju längre bort skärmen befinner sig från det skuggande föremålet B.
596. Hvarför blir skuggan af en menniska stundom lång, stundom kort?
Emedan det plan eller skärm, hvarpå skuggan faller (jordytan), står vinkelrätt emot skuggifvaren, är det tydligt, att i ju snedare riktning ljusstrålarne falla mot marken, ju längre blir skuggan. Derför brukar man ju ock säga, att »skuggorna växa» mot aftonen.
597. Hvarpå beror skuggans utseende?
I första hand på skugg-gifvarens form, men äfven på skärmens ställning i förhållande till skuggkäglan. Endast då skärmen skär skuggkäglan vinkelrätt, är skuggbilden af samma form som det skuggande föremålet. Fig. 106 ger en antydan om, huru olika skuggan kan taga sig ut mot skugg-gifvaren.
598. Huru fort går ljuset?
Den danske astronomen Römer bestämde år 1676 ljusets hastighet till 42,000 geogra- fiska mil i sekunden. Denna bestämning grundade Römer på astronomiska observationer af förmörkelsen hos en af Jupiters månar, och så framstående var han i
