Sida 141
603. Hvad är skalet till, att stjernorna synas på ljusa dagen, om man stiger ned i ett mörkt schakt?
Emedan för åskådaren der nere stjernorna bibehållit hela sin ljusstyrka, medan solljuset deremot är borta. Stjernljuset fördunklas således ej i jämförelse med solljuset.
604. Huru uppmätes ljusstyrkan hos en ljuskälla?
Genom att jämföra dess förmåga att upplysa en gifven yta med samma förmåga hos en såsom enhet antagen ljuskälla. Om jag t. ex. vill jämföra lysförmågan hos ett stearinljus och en gaslåga, ställer jag båda ljuskällorna så, att de hvar för sig lika skarpt upplysa en hvit skärm. Antag då, att gaslågan behöfver flyttas 4 gånger så långt bort från skärmen som ljuset, så lyser gaslågan lika med 16 stearinljus.
605. Hvad menas med en fotometer?
Ett instrument, hvarmed ljusstyrkan uppmätes; sådana äro uppfunna af Rumford, Bunsen, Bouguer m. fl.
606. Hvilken enhet begagnas vid uppmätning af ljusstyrkan?
Flere sådana äro föreslagna och i bruk. Så t. ex. ljus af spermaceti, stearin eller parafin. Det engelska normalljuset af spermaceti förbrukar 7.77 gram af sin vigt i timmen (förbrukningen per timme måste vara bestämd, om ljuset alltid skall lysa lika starkt). I Frankrike begagnas s. k. »bec Carcel», en oljelampa, der vekens matning regleras medels ett urverk. En Carcelbrännare svarar unge- fär mot 9.5 engelska normalljus. Här i Sverige begagnar man vanligen ett stearinljus af bestämd dimension. För att få ett för alla länder gemensamt mått, har man föreslagit till enhet: den ljusmängd, som vinkelrätt utstrålar från 1 qvadratcentimeter smält platina, då denna håller på att stelna. Denna enhet svarar ungefär mot 20 eng. normalljus.
607. Hvad menas med ljusets reflexion?
Ljusets återkastning från en yta. Alltid, då ljuset träffar gränsytan mellan två kroppar, reflekteras en del af ljusstrålarna, en annan del kan gå igenom ytan, om den nya kroppen är genomskinlig, och slutligen kan en tredje del absorberas eller uppsugas af kroppen.
608. Hvilka kroppar reflektera ljuset bäst?
Polerade eller blanka ytor, i synnerhet metallytor; men äfven genomskinliga kroppar, om de äro släta, och ljusstrålarna falla snedt in mot ytan, reflektera en stor del af de infallande ljusstrålarna. Skrofliga ytor reflektera mindre, men absorbera deremot mera af ljuset.
609. Enligt hvilka lagar sker ljusets reflexion?
En ljusstråle återkastas enligt samma lag, som då en elastisk kula träffar en slät vägg. Strålen utgår från den reflekterande ytan under samma lutning eller vinkel som den, under hvilken han träffade ytan.
Låter man ljus infalla genom en fin öppning i ett mörkt rum, i hvilket damkorn sväfva i luften, ser man ljusstrålarnes väg aftecknad. Få nu strålarna falla på en spegel, kan man utan svårighet studera reflexionen.
Fig. 107. Ljusets reflexion.
Fig. 107 kan tydliggöra reflexionslagen. Låt SS vara den yta, mot hvilken en ljusstråle IA infaller (den infallande strålen). Drages från punkten A en linie AN (normal), vinkelrätt mot ytan, så kallas vinkeln IAN infallsvinkeln. (En vinkel benämnes med tre bokstäfver, så att den mellersta bokstafven står i vinkelns spets.) Den reflekterade
