Sida 133
luftens temperatur. Leder marken dåligt, qvarstannar värmet i de öfre jordlagren, som deraf upphettas mer, än om värmet fortginge ned i jorden. En yta, som består af dåliga ledare, uppvärmer derför luften mest. Af denna orsak är det som luften blir så qväfvande het i sandöknar.
559. Hvarför blir det kallare, ju högre upp man kommer i atmosfären?
Då man höjer sig från jordytan, aflägsnar man sig från värmekällan, den utstrålande jordytan, och närmar sig den kalla verldsrymden. Vi hafva ock påpekat, att de öfre luftlagren absorbera mindre solstrålar än de nedre. Båda dessa omständigheter måste göra luften kallare, ju högre man kommer öfver jorden. Nu är det väl sant, att den varma luften vid jordytan stiger uppåt och derigenom uppvärmer de högre luftlagren, men just till följd häraf blir den uppstigande luften snart afkyld och upphör att stiga. I atmosfären är således ej samma förhållande som i ett boningsrum, der den varma luften stannar vid taket, och den kalla lägger sig vid golfvet, utan från en viss höjd räknadt aftager temperaturen i atmosfären oupphörligt med ungefär 1°C på 100 meter. Minskningen är dock ganska olika på olika orter, tid på dagen eller året o. s. v.
560. Hvarför äro höga bergstoppar alltid beklädda med snö?
Emedan temperaturen deruppe är under 0 °, och således all nederbörd afsätter sig i form af snö, hvilken sedan ej hinner smälta bort under sommaren. På ytan verka väl solstrålarna, men värmet tränger ej djupt.
561. Hvad menas med snögränsen?
Den höjd nedanom hvilken den snö, som årligen faller, smälter bort under sommaren. Ofvanom snögränsen vidtager »den eviga snön». Snögränsen ligger olika högt på olika ställen af jorden. Naturligtvis bör den sänka sig, ju mer man närmar sig polerna, men den är dessutom beroende af så många olika orsaker, att ingen allmän lag kan angifvas för denna höjd.
Ur ett arbete af Professor Hildebrandsson låna vi följande siffror för snögränsens höjd öfver hafvet för olika ställen.
Spetsbergen 78° n.lat. 0 meter Sulitelma 67° 5' » 1169 » Kamtschatka 59° 30' » 1600 » Alperna 46° » 2708 » Pyreneerna 42° 45' » 2728 » Klippbergen 43° » 3800 » Himalaya, norra sluttningen 29° » 5962 » Himalaya, södra » 28° » 4724 » Nevados, Quito 0° s.lat. 4822 » Cordilleras. Chile 42° 30' » 1832 » Magelhaens sund 53° 30' » 1130 »
562. Hvarför värmer en kakelugn mer än en öppen spis?
Från en öppen spis utstrålar värmet i rummet, så länge det brinner i spisen. Men som luften genomsläpper största delen värme, blir denna ej synnerligen uppvärmd genom den direkta strålningen, utan mest af det värme, som väggarna och föremålen i rummet utstråla. Dessa, som själfva upphettas af det utstrålade värmet, kunna ej hafva mycket att lemna, och när elden är slut, är derför värmet snart borta.
En kakelugn deremot värmer ej så mycket genom det värme som utstrålar från brasan, som fastmer genom det att kakelugnen uppvärmes af de bortgående heta förbränningsgaserna och sedan, så länge den är varm, utstrålar detta värme i rummet.
Uppvärmningen med kakelugnar är i fråga om behaglig värme så framstående framför hvarje annat uppvärmningssätt, att vi nordbor, som väl äro ensamma härom, böra vara nöjda och åtminstone ej af "blott efterhärmningsbegär använda andra uppvärmningsmetoder.
563. Hvad är orsaken till, att en varm kropp svalnar i luften?
Dels utstrålar kroppen värme, så länge den är varmare än den omgifvande luften, dels bortföres värme genom strömning, i det den luft, som genom beröring med den heta kroppen uppvärmts, absorberar värme och för det med sig, då den stiger uppåt, hvilket oupphörligt förnyas, så länge kroppen har något värme mer än luften.
564. Hvarför svalna maträtter, om man blåser på dem?
Emedan derigenom ständigt ny luft kommer i beröring med den heta maten och tar
