Sida 122
Ett slående bevis för detta vårt påstående har man i den omständigheten, att man kan koka vatten i en låda af papper (ju tunnare papperet är, ju bättre går det). Papper förkolnar ej förr än vid ungefär + 250°, men finnes vatten i lådan blir papperet knappt 60°, hvarför det ej lider minsta men af upphettningen. Af samma skäl kan man med en våt handduk handtera heta grytor m. m. utan att handduken förderfvas af hettan. Araberna koka dagligen sin mjölk i skålar af flätad säf, utan att de fatta eld.
484. Hafva alla vätskor samma kokpunkt?
Nej, kokpunkten vexlar från en vätska till en annan; samma vätska kan ändra kokpunkt, om något ämne finnes deri upplöst. Vi anföra några vätskors kokpunkt, gällande för vanligt lufttryck och i rent tillstånd.
Eter + 35° Vatten mättadt med koksalt + 108.° Alkohol + 79° » » » pottaska + 135.° Petroleum + 85° Linolja + 316.° Vatten + 100° Qvicksilfver + 360.°
485. Hvarpå beror det, att vatten, som kokas i öppet kärl, aldrig blir varmare än 100°?
Emedan atmosfärens tryck aldrig kan bli så stort, att det i nämnvärd grad höjer kokpunkten (se st. 478). En ökad upphettning kan derför ej hafva annan verkan, än att ångbildningen påskyndas, d. v. s. vattnet kokar fortare bort.
486. Hvarför »sjunger» vattnet, innan det kokar upp?
Emedan det vattenlager, som ligger vid kärlets botten, förvandlas i ånga, medan ännu de öfre lagren äro kalla., Från bottnen upp- stiga ångblåsor, som, då de träffa de kallare vattenlagren, åter förtätas till vatten. Derigenom uppstå i vattnet små tomrum (ångan intog större rum än det förtätade vattnet), som fyllas af omgifvande vatten. Härigenom uppkommer en dallrande rörelse i hela massan, som orsakar det sjungande lätet.
487. Hvarför upphör vattnet att sjunga, sedan det kommit i full kokning?
Emedan då ingen kondensering af ångbubblor vidare förekommer. Hela vattenmassan är då så uppvärmd, att en från bottnen uppstigande bubbla i stället för att kondenseras förvandlar det honom omgifvande vattnet till ånga, hvarigenom bubblan under uppstigningen till ytan tilltager i omfång i stället för att kondenseras.
488. Hvarför kokar ett kärl med vatten långsammare upp, om elden träffar kärlets sida, än om den träffar dess botten?
Emedan vatten och vätskor i allmänhet äro dåliga värmeledare. En vätska uppvärmes hufvudsakligast genom en oupphörlig strömning i massan, Varm vätska stiger uppåt och kall sjunker till bottnen, för att i sin tur upphettas. Står ett kärl med vatten framför en eld, kan derför en dylik strömning ej så lätt komma till stånd, som då kärlet står öfver elden (se 555).
489. Hvarför uppvärmes en vätska knappt märkbart, om den upphettas från öfre ytan?
Emedan då ingen strömning kan komma i fråga. Uppvärmningen skall då ske genom ledning, men detta går otroligt långsamt. För att visa detta, kan man slå vatten i bottnen af ett s. k. profrör (finnes att tillgå på hvarje apotek eller handel med kemikalier), nedsätta röret i en blandning af snö och salt, hvarigenom vattnet fryser till is. Sedan påfylles vatten ett stycke upp i röret, och öfverst hälles olja. Antändes oljan, förmår den ej upphetta vattnet så mycket, att isen smälter.
490. Hvilket går fortare, att koka upp vatten i ett kärl med eller utan lock?
Att koka i ett kärl med lock. Locket hindrar vattnets afdunstning, hvarigenom undvikes den värmeförlust, som alltid är förbunden med afdunstningen. Man kan ofta få se, huru vatten som kokar, upphör dermed, då man tager af locket.
Vi påpeka, att locket skall blott ligga löst på kärlet, ty i annat fall finge vi en Papins gryta, och i en sådan kokade ju vattnet senare än i öppet kärl. När vattnet
