Sida 117
451. Hvarför erfar man en känsla af kyla, om man slår eau de cologne eller eter i handen?
Emedan dessa vätskor äro mycket flyktiga, d. v. s. lätt antaga gasform. Men för att förvandlas till gas fordrar eller binder vätskan värme, som i detta fall tages från handen.
452. Hvarför känner man sig ruskig efter en stark svettning?
Emedan svetten, som ymnigt afsöndrats genom svettkörtlarna, betäcker kroppen med ett vätskelager, som vid sin afdunstning binder värme, hvilket tages från kroppen.
453. Hvarför svettas man, då man är tjockt klädd?
Kläderna bilda ett hinder för värmeutstrålningen från kroppen samt qvarhålla ett luftlager, hvars värme ej kan ledas bort. Kroppen upphettas till följd häraf mer än behöfligt är, men som detta för lifsverksamheten vore störande, reglerar kroppen denna temperaturförhöjning själf genom rikligare svettafsöndring, ty vid svettens afdunstning bindes värme, som då tages från kroppens öfverflöd deraf.
454. Hvilken betydelse för kroppen har svettningen?
Af svaret i förra stycket inses, att svetten är en regulator eller ordnare, som jämnar ut kroppens öfverflöd på värme. Det är utrönt, att menniskokroppens temperatur håller sig nästan oförändrad vid omkring + 38° C, oberoende af, om man vistas under tropikernas brännande sol eller polartrakternas isande köld. Vidare vet man, att om kroppens temperatur stiger till 41 à 42 grader, är stor fara för lifvet, om temperaturen ej snart återföres till 38°. Det är just svettningen, som i vanliga fall återbringar kroppsvärmen till den rätta, om den skulle vilja stiga öfver vederbörliga gränser, genom den värmebindning som uppstår vid svettens afdunstning. Vi kunna af det nu sagda också förstå, hvarför menniskor lättare fördraga hetta, om luften är torr än om den är fuktig. I förra fallet sker afdunstningen snabbt i senare fallet trögt. (Angående denna fråga se vidare längre fram).
455. Hvarför svettas man vid kroppslig ansträngning?
Emedan muskelverksamheten ökar kroppens temperatur, och denna måste nedsättas, hvilket ju skedde genom svettens afdunstning. Men för att något skall finnas som kan afdunsta måste svetten först afsöndras.
456. Hvarför förlorar kroppen i vigt genom svettning?
Emedan vattnet, som dervid afdunstar, tages från kroppen, En timmes varmluftsbad i 80° C. kan göra kroppen 1 kilogram lättare.
457. Hvarför svettas man mer i regnväder än vid vackert väder, äfven om det vid båda tillfällena är lika varmt i luften?
Litet hvar torde hafva gjort den erfarenheten, att man förr blir svettig, om luften är mycket fuktig (t. ex. på hösten, då det är dimmigt och regndusk) än vid samma lufttemperatur, då det är klar och torr luft. Orsaken härtill är tydligen den, att i förra fallet kan ej svetten afdunsta utan stannar qvar på kroppen, hvarigenom något afdunstningsvärme ej beröfvas kroppen.
458. Hvarför minskar man vanligen i vigt, om man kommer till ett torrt klimat?
Emedan man utdunstar mer än i ett tempereradt eller fuktigt klimat. Menniskokroppen innehåller nära 75% af sin vigt vatten, det är då lätt att inse, huru olika temperaturförhållanden skola förändra kroppsvigten.
459. Hvarför blir alltid luften sval efter regn?
Emedan vattnet vid sin afdunstning från den våta marken binder mycket värme. Af samma orsak blir det svalt i ett rum, om golfvet bestänkes med vatten.
