Sida 245
928. Huru uppstår regn?
Om vattenångans kondensation försiggår så häftigt och ymnigt, att de små vätskedropparna ej kunna hålla sig qvar i luften, falla de ned under form af regn (eller snö).
Fig, 248. Nimbus.
929. Hvilka omständigheter äro gynnsamma för uppkomsten af regn?
Hvarje orsak, som tvingar den närmast jordytan liggande fuktiga luften upp i de högre luftlagren, är gynnsam för framkallandet af regn, i synnerhet om denna förflyttning sker hastigt, emedan då en stor qvantitet vattenånga utfälles på en gång. De krafter, som drifva luften uppåt, äro af olika slag. I första rummet ha vi jordytans uppvärmning under varma dagar, som upphettar de nedersta luftlagren, hvarigenom dessa blifva lättare och stiga i höjden. Fuktiga luftströmmar tvingas ofta upp i de högre luftlagren derigenom, att en bergskedja stänger vägen för luftens rörelse i vågrät riktning, eller om en tung luftström pressar sig in mellan jordytan och det fuktiga luftlagret. En annan vanlig orsak till luftens rörelse uppåt äro de s. k. barometer-minima eller ställen med lågt lufttryck (se nedan).
Vissa vindar äro ock mera regnförande än andra på grund deraf, att de gått fram öfver stora vattenytor, der luften varit mycket fuktig.
Fig. 249. Cumulo-stratus.
930. Hvarför faller regnet i droppar?
Emedan klotformen är jämvigtsfiguren för en vätskemassa, som endast är underkastad kohesionskraften (sammanhållningskraften mellan vattenmolekylerna). På regndroppen verkar visserligen ock jordens dragningskraft, i annat fall skulle den ju ej falla, men luftens motstånd och höjden öfver jorden försvagar attraktionskraften mot jorden.
931. Huru uppskattas mängden nederbörd för en gifven ort?
Genom att i millimeter angifva den höjd, till hvilken regnvattnet (är det snö, tänker man sig denna smält) skulle stiga på slät mark, om det hvarken afdunstade eller rann bort.
932. Huru uppmätes regnmängden?
Medels en s. k. regnmätare. Regnmätaren i sin enklaste form utgöres af ett cylinderformigt kärl (fig. 250), nedtill försedt med ett sidorör, hvari är insatt ett rätt uppstående glasrör H. Uti kärlets öfre del sitter ett trattformigt lock P, som uppsamlar regnet.
933. Faller det lika mycket regn öfverallt på jorden?
Nej; stora olikheter förefinnas både med afseende på det årliga antalet »regndagar» (såsom regndag anser man hvarje dag, under
