Sida 79
förkortad och den förkortade förlängd. På detta sätt fortsätter klockan att vibrera en lång stund, och dess vibrationer öfverföras på luften. Svängningstakten för dessa vibra- tioner beror på klockans storlek och form, hvaraf således ock tonen kommer att bero.
Fig. 70. Vibrationerna hos en klocka.
Fig. 70 tjenar till att visa sättet för en klockas vibrationer. Om ett vanligt glas på fot strykes med en stråke, så gör stråken här samma nytta som kläppen i en verklig klocka. Vid det anstrukna stället försättes glaset i vibrationer, och en tydlig ton uppkommer. För att åskådliggöra dessa svängningar har man upphängt en lätt kula A, som ligger an mot glaset. I samma stund som glaset strykes, kastas kulan med häftighet utåt, äfven fast den ej sitter strax bredvid stråken. Man ser häraf, att hela klockan vibrerar, ehuru blott en punkt anslås; äfvensom man med samma kula kan finna punkter på klockan, som icke alls vibrera, kulan ligger i dessa punkter stilla mot klockan.
195. Hvarför dämpas ljudet hos en klocka, om man berör henne med fingret?
Emedan fingrets tryck hindrar klockans vibrationer.
196. Hvarför låter en sprucken klocka illa?
Emedan sprickan bildar ett afbrott i metallmassan, så att delarna på ömse sidor om sprickan ej kunna deltaga i hvarandras vibrationer.
197. Hvarigenom åstadkommes tonen hos en vibrerande sträng?
Då strängen är spänd, intager den sitt jämvigtsläge. Genom att stryka den med stråken eller knäppa den med fingret föres strängen ett stycke åt sidan; då den sedan blir fri, återgår den till jämvigtsläget, som den i likhet med pendeln sedan öfverskrider åt andra sidan. På detta sätt kommer strängen i regelbundna, pendelartade svängningar, hvilka fortplantas till luften och såmedels till örat. Man kan för ögat åskådliggöra strängens vibrationer genom att på densamma hänga små smala pappersremsor, böjda i spetsig vinkel; då strängen strykes, afkastas genast dessa s. k. »ryttare», och detta desto häftigare, ju närmare stråken de sitta.
Fig. 71. Vibrerande sträng.
198. Huru uppkomma tonerna i blåsinstrument?
Tonerna i en pipa eller ett blåsinstrument i allmänhet uppkomma af den i pipan befintliga luftpelarens vibrationer och alls icke från sjelfva pipan. Pipor af samma dimensioner gifva alla samma ton, oberoende af hvad material pipan är gjord. Materialets beskaffenhet inverkar blott på klangen. Hvarje menniska, som ej är döf, skall höra skillnad mellan en klarinett och ett messingsinstrument, äfven om de gifva samma ton.
