Sida 167
anses bero på interferens hos de strålar, som alstra hufvudregnbågen.
Fig. 143. Ljusets gång i en regndroppe efter tvåfaldig reflexion.
704. Huru uppstå mån- och solgårdar?
Med »gård» (halo) menar man en regnbågsfärgad cirkel, som stundom visar sig kring månen eller solen (se fig. 145). Ofta ser man två gårdar; den minsta har en synbar radie af ungefär 22 1/2 °, den yttres radie är ungefär 45 °. I båda ligger rödt innerst, violett på yttre sidan. Gårdar kring solen äro sällsyntare än kring månen, emedan solen öfverglänser gårdarnes svagare ljus. Gårdarna uppkomma genom ljusets brytning och reflexion i snökristaller, hvilka bilda de moln, som kallas cirri- eller fjädermoln.
Fig. 144. Den yttre regnbågen.
Utom dessa två cirklar förekomma äfven färgade eller hvita band. Vanligen är det ett vågrätt och ett lodrätt band, hvilka skära hvarandra i solen eller månen och uppkomma genom reflexion i snökristallerna; eller en båge, böjd uppåt och tangerande den yttre gården (se fig. 146).
Fig. 145. Stor mångård.
705: Hvad förstås med bisolar och bimånar?
På de ställen, der de olika cirklarna eller bågarna skära hvarandra, uppkomma ljusare partier, som kallas bisolar eller bimånar och bero på den förökade ljusstyrkan i dessa punkter. Alla dessa ljusfenomen anses förebåda oväder.
