Sida 254
enda ort, äro väderleksförutsägelser omöjliga. Likaså äro alla förutsägelser, som grunda sig på vissa astronomiska perioder eller regelbundet återkommande fenomen, otillförlitliga. Den enda vetenskapliga metoden för väderleksförutsägelser är upprättandet för hvarje dag af s. k. synoptiska kartor. Äfven dessa förutsägelser lemna ännu åtskilligt öfrigt att önska och kunna ej göras för längre tid än två à tre dagar.
977. Hvad förstås med en synoptisk karta?
Dermed förstås kartor, på hvilka för en mängd orter (ju flere dess bättre) för hvarje dag utsättes det meteorologiska tillståndet, sådant det på samtliga orter är rådande för en och samma tidpunkt. På telegrafisk väg insändas i de flesta europeiska länder till landets meteorologiska centralanstalt väderleks- uppgifter, hvilka sedan kartläggas till en synoptisk karta. På detta sätt erhåller man en öfverskådlig bild af väderleksförhållandena öfver en större eller mindre del af jorden, sådana de gestalta sig i ett och samma ögonblick.
De vanliga synoptiska kartorna upptaga lufttrycket, vindens riktning och styrka, molnmängden, nederbördens art, hvarjämte uti en medföljande tabell angifvas luftens temperatur, nederbördens mängd och fuktighetsgraden.
Fig. 257. Synoptisk karta, utvisande ett stormcentrum.
Lufttryckets fördelning åskådliggöres genom att draga en linie genom alla orter med samma barometerstånd för tillfället. Dessa linier, som kallas isobarer, uppdragas för hvar femte millimeter, och då det naturligtvis blott sällan inträffar, att en observationsort har ett jämnt 5-millimetertal, gå linierna endast undantagsvis genom någon observationsort, utan dragas på ett ungefär mellan de särskilda orterna. Alla barometerhöjderna äro
