Sida 246
Fig. 250. Regnmätare; A totalutseende, B sedd i genomskärning.hvilken det fallit minst 0.25 mm. regn) och med afseende på regnmängden. Regndagarnas antal är större på höga breddgrader (d. v. s. närmare polerna) än på låga. Från denna regel måste dock undantag göras för trakterna närmast omkring eqvatorn, i den s. k. Vindstillans region, der det regnar nästan hvarje dag. Den årliga regnmängden beror dock ej blott på antalet regndagar per år utan äfven på, huru mycket regn som faller hvarje gång. I detta hänseende utmärka sig tropikerna framför alla andra trakter af jorden. Så t. ex. är årligen regnmängden i
Upsala 400 mm. Stockholm 420 mm. Christiania 538 mm. Bergen 1,835 mm. Sierra Leone (Afrikas vestkust) 4,800 mm. Maranhao (Brasilien) 7,110 mm. Cherrapoonjee (södra sluttningen af Himalaja) 14,200 mm.
Dessa siffror visa, hvilka betydliga olikheter med afseende på regnmängden, som förefinnas mellan olika ställen af jorden. Om man dertill lägger, att det gifves andra ställen, t. ex. Sahara- och Gobi-öknarna, Peru m. fl., der det aldrig regnar, så måste man medgifva, att regnet är ett mycket oregelbundet fördeladt fenomen.
934. Hvilka trakter af jorden hafva s. k. »regntid»?
Trakterna kring eqvatorn mellan vändkretsarna, d. v. s. tropikerna. Regntiden sammanfaller med den tid på året, då solen står högst. Som vi redan sagt (114), går solen inom tropikerna två gånger om året genom zenit. Omkring denna tid inträffar regntiden. Vid eqvatorn inträffar regntiden på våren och på hösten. Ju längre man aflägsnar sig från eqvatorn mot vändkretsarna, ju mer sammansmälta dessa båda regnperioder till en enda, som då sammanfaller med sommaren.
935. Hvarför är regnet så uppfriskande för växterna?
Emedan vattnet löser en del salter i jorden, hvarigenom det blir en möjlighet för växterna, att medels sina rötter upptaga näring ur jorden. Regnvattnet innehåller dessutom något kolsyra och ammoniak.
936. På hvad grund kan regnet sägas rena luften?
Emedan regndropparna draga med sig i luften sväfvande dam och mikrober, bortspola dam och smuts från växternas blad m. m.
937. Hvarför »slår röken ned» vid mulet väder?
Emedan lufttrycket då vanligen är lågt, hvilket betyder, att luften är mindre tät. Luftens lyftkraft är då också mindre, och röken har svårare att stiga.
938. Huru bildas snö?
Snö står i samma förhållande till regn som rimfrost till dagg. Snö bildas, då luft mättad med vattenånga afkyles under 0°.
Vid afkylning minskas luftens förmåga att hålla vattenånga i gasform. Så t. ex. innehåller 1 kubikmeter luft, mättad med vattenånga vid 0°, 4.9 gram vatten, vid — l° innehåller samma rymd 4.5 gram vatten. En afkylning af 1° ger således upphof till 0.4 gram snö ur hvarje kubikmeter luft. Då denna isbildning försiggår fritt i luften, kunna iskristallerna utbilda sig fritt åt alla sidor, och deraf uppstår en mångfald af former, som alla hafva den regelbundna sexhörningen till grund. Den enklaste formen på en snöflinga är en af sex isnålar bestående stjärna (form 1, fig. 251). Sker utfällningen något ymnigare, utvecklas på dessa isnålar parvisa sidostrålar (form 2). Utfyllas mellanrummen
