Sida 130
541. Hvarför äro pelsar så varma?
Af flere skäl. Först är själfva skinnet en dålig värmeledare, vidare äro håren i pelsen mycket dåliga värmeledare, och slutligen, framför allt, bildar luften, som ligger mellan håren, det allra yppersta hinder för värmets bortledande från kroppen.
Af det nu sagda inses, att en pels, som bäres med håren utåt, ej värmer lika mycket, som om dessa ligga inåt.
542. Är silke en god eller dålig värme- ledare?
Dålig; i synnerhet gäller detta om s. k. råsiden; vanligt s. k. appreteradt siden leder något bättre. Emellan dessa ligger med afseende på värmeledningsförmågan ylle.
Rumford har funnit, att om en termometer, då den var obetäckt, behöfde 575 sekunder, för att dess temperatur skulle sjunka 75 °, behöfde den:
917 sek., om kulan var omlindad med vanligt siden 1046 » » » » oarbetad bomull 1118 » » » » ylle 1284 » » » » råsiden 1305 » » » » ejderdun 1312 » » » » harskinn
543. Hvarför kännas persedlar af linne kallare än sådana af bomull?
Emedan lin leder värmet bättre än bom- ull. Linnetyg eller lärft uppsuger äfven lättare hudutdunstningen än bomullstyg, hvilket bidrager att öka känslan af köld.
544. Hvilket är varmare, groft eller fint tyg?
Ju finare tyget är, ju varmare är det, emedan de fina trådarna leda värmet sämre än de grofva. En fin väfnad är dessutom tätare och äfven på den grunden varmare.
545. Hvarför äro pulverformiga ämnen så dåliga värmeledare?
Emedan hvarje afbrott i en kropps likformiga sammansättning måste försvåra värmevibrationernas öfverförande från en punkt i kroppen till en annan. I en pulverformig kropp öfvergå vibrationerna från den fasta kroppen till luften och derifrån åter till den fasta kroppen. Ett belysande exempel härpå hafva vi i kisel, som i form af bergkristall leder värmet utmärkt men pulveriseradt ytterst dåligt.
546. Är jordskorpan en god eller dålig värmeledare?
Dålig; på ett djup af 1 meter märkes ej olikheten mellan dagens och nattens temperatur, och vid 10 à 12 meters djup rör sig termometern knappt under hela året. I källaren under observatoriet i Paris befinner sig en termometer 27.6 m. under jorden, hvilken under många år stått på + 11.°82 C. En följd af jordlagrens ringa värmeledningsförmåga blir, att ju längre ned man kommer inom det område, som visar några temperaturförändringar, ju mera efter sin tid är termometern. Vid Greenwich fann professor Everett på ett djup af 7.5 m. högsta temperaturen den 30 November och den lägsta den 1 Juli; på ett djup af 4 m. inträffade den högsta temperaturen den 25 September och den lägsta den 27 Mars.
Den långsamhet, hvarmed värmet fortledes nedåt, beror naturligtvis på markens beskaffenhet, hvarför dylika observationer blott gälla för den plats, der de anställas. Alla de observationer, som på olika trakter af jorden blifvit anställda, visa dock, att jordlagren leda värmet mycket dåligt.
I de trakter af jorden, der medeltemperaturen under året är lägre än 0°, är marken till ett visst djup ständigt frusen. Vid varma somrar kan kälen väl gå ur det öfversta jordlagret, och marken således bära gröda, men längre på djupet är den frusen. Anmärkningsvärd är i detta hänseende en plats, Jakutsk, i östra Sibirien, hvars medeltemperatur för året är — 9.°7. Vid ett djup af 15.2 meter under jordytan är temperaturen — 9.4 ° och ännu vid 116.5 meter är den — 0.° 8. Till detta djup och antagligen ännu längre sträcker sig således der kälen, utan att någonsin gå ur marken.
547. Hvarför är vattnet i en källa kallt äfven under sommaren?
Emedan vattnet kommer från ett djup, dit sommarvärmen icke nedtränger förr än långt fram på hösten eller vintern och äfven
