Sida 207
Fig. 199. Grenets element. i en med qvicksilfver fylld skål. Kopparcylindern är nedtill omgifven af kulor eller bitar af zink, hvilka angripas af qvicksilfret (amalgameras). Allt detta är placeradt i lercylindern (se fig. 200). Utomkring denna befinner sig en vidare cylinder af kol, som är ställd i en burk af stengods (se fig. 201). Inre kärlet innehåller utspädd svafvelsyra (55 k.cm. svafvelsyra på 550 k.cm. vatten); yttre kärlet innehåller kromsyrelösningen (200 gram surt kromsyradt kali eller natron, 425 k.cm. svafvelsyra, 1,300 k.cm. vatten).
Fig. 200. Radiguets element, inre kärlet.
Fig. 201. Radiguets element, totalutseende.
822. Huru är Leclanchés element inrättadt?
Detta element, som fått en synnerligen vidsträckt användning vid telefonen och för andra tekniska ändamål, består af zink och kol såsom metaller, stående i en och samma vätska, en mättad salmiaklösning. Kolet omgifves af ett par skifvor, beredda genom att blanda och hårdt sammanpressa brunsten och s. k. retortkol, till en fast massa. Zinken i form af en stång står vid kärlets ena kant (se fig. 202). I detta element upphäfves polarisationen af brunstenen, som lemnar syre till vätets oxidering. Medels två kautschukringar äro kolet och zinken sammanfogade till ett helt, men genom en träskifva äro de isolerade från hvarandra. Elementets styrka är mindre än hos Bunsens element men större än hos Daniells och håller sig under lång tid oförändrad.
Fig. 202. Leclanchés element.
823. Hvad förstås med ett amalgam?
Dermed förstås en blandning eller lösning af en metall i qvicksilfver. Qvicksilfver angriper alla metaller utom platina och järn samt med dessa närslägtade, om metallytorna äro rena och fria från oxidhinna. För att
