Sida 53
Betänker man nu, att solen utstrålar åt alla sidor, måste man för att få solens hela utstrålning på ett år tänka sig ett ihåligt klot med solen i centrum och dess bugtiga yta gående midt igenom jorden samt denna yta beklädd med klot, alla af jordens storlek. En enkel räkning visar att dertill åtginge, 2,300 millioner klot, hvilka hvart och ett finge lika mycket värme från solen som vår jord.
98. Hvilken rol spelar solen inom vårt planetsystem?
Solens verkan är tvåfaldig. Dels verkar hon genom sin massa såsom det centrum, kring hvilket alla planeterna röra sig. Dels utöfvar hon ett mäktigt inflytande genom sitt ljus och sin värme. Särskildt är vår jord hänvisad uteslutande till solen såsom källan till rörelse och lif. Rörelsen i luftkretsen, vinden och stormen, molnen och regnet, växtligheten på marken, lifsvilkoren för menniskorna och djuren o. s. v., allt har solens strålar ytterst att tacka för sin tillvaro.
99. Har solen någon atmosfär?
Vi hafva redan sagt, att solen befinner sig i gasformigt tillstånd, dess inre massa i mycket förtätadt tillstånd. Ju längre ut man kommer på solen, ju tunnare blir denna gasmassa, och i den meningen kan man säga, att solen är omgifven af en atmosfär. Denna består af glödande gaser och har en betydlig höjd, uppskattad till 1/4 af solens radie.
100. Huru ter sig solen sedd från närmaste fixstjerna?
Vi hafva redan sett, att solen är en fixstjerna, äfvensom vi lärt känna några fixstjernors afstånd. Om vi flyttade oss till den närmaste stjernan, skulle vi knappast märka vår sol; den skulle te sig såsom en stjerna af 5:te eller 6:te storleken.
101. Huru långt är det mellan solen och jorden?
Jordens afstånd från solen är 15 millioner nymil. Detta är det s. k. medelafståndet, det verkliga afståndet är något större eller mindre, allt efter olika lägen i banan.
102. Är solen stillastående i verldsrymden?
Observerar man under några dagar en solfläck, ser man snart att den har en rörelse från öster till vester. Såvida fläcken ej försvinner, ser man den efter en tid åter på östra kanten af solskifvan. Af denna rörelse kan man sluta att solen roterar kring sin axel. De nyaste och bästa observationer gifva en rotationstid af 25 dygn.
Fig. 41. Solfläckar med halfskugga.
