Sida 121
478. Kan vatten upphettas till mer än 100 grader?
Ja, om det sker i tillslutet kärl, såsom t. ex. fallet är i den vanliga ångpannan. Ångan, som under upphettningens fortgång, bildas, slipper då ej ut, den fyller rummet ofvanför vattnet och utöfver ett tryck på detsamma, som hindrar ångbildningen från vätskans inre delar. Vattnets temperatur kan då stiga betydligt öfver 100°, utan att detta kommer i kokning. Tydligt är att kokkärlet under sådana förhållanden måste vara utsatt för sprängning, om ej på detsamma finnes en s. k. säkerhetsventil, som öppnar sig, när trycket inuti kokapparaten nått en viss storlek.
Med användande af ett dylikt kokkärl, som efter sin uppfinnare kallas Papins gryta, kunde Musschenbroek upphetta vatten till en sådan temperatur, att tenn och bly smälte deri. Vatten öfver 100° har en större förmåga att lösa ämnen än vanligt vatten, hvarför det användes när man vill ur ben och brosk koka lim.
479. Kan vatten koka utan att uppvärmas?
Ja, om trycket, som verkar på vattnet, minskas. I lufttomt rum kokar vatten vid hvilken temperatur som helst ända ned till 0°.
480. Huru skall det förklaras, att vatten kan koka genom afkylning?
Fig. 98. Kokning åstadkommen genom afkylning.
Uppkokas vatten i en till hälften fylld glasflaska, och kokningen fortsättes en stund, utdrifves all luft ur flaskan, och det af vatten ej upptagna rummet fylles med ånga. Om nu flaskan korkas och sättes med mynningen nedåt i ett stativ (fig. 98), uppkommer öfverst i kärlet ett rum fyldt med ånga. Dennas spänstighet utöfvar ett tryck på vattenytan och hindrar ångan att bilda sig i vätskan.
Genom att afkyla flaskans öfre del t. ex. medels en pålagd isbit, kondenseras en del ånga till vatten, och spänstigheten hos den qvarvarande ångan blir derigenom mindre. Derigenom minskas trycket på vätskan, och denna kan råka i kokning.
481. Hvarför går det långsammare att koka upp vatten i ett högt kärl än i ett grundt?
Emedan de nedersta vattenlagren i förra fallet äro utsatta för ett stort vattentryck, som försvårar ångbildningen.
482. Hvarför kokar vatten fortare i metallkärl än i glaskärl?
Emedan metaller leda värmet bättre än glas, och således eldstadens värme fortare kommer vattnet till godo i metallkärl än i glaskärl.
Gay-Lussac iakttog, att i glaskärl kokpunkten ofta var 1° högre än i metallkärl; detta tillskref han en vidhäftningskraft mellan vattnet och glaset, hvilken först måste öfvervinnas, innan kokningen kunde ega rum. Ångbubblorna äro ock mycket större i glaskärl än i metallkärl, hvilket antyder, att kokningen i glas sker så att säga ryckvis. Att någon slags vidhäftning verkligen eger rum, synes ock bekräftas af den omständigheten, att om i ett glaskärl kokningen går trögt, är det tillräckligt, att införa litet metallfilspån eller nubb, för att kokningen genast skall taga fart.
483. Hvarför bör man ej ställa ett torrt kokkärl öfver en eld?
Emedan hettan förderfvar kärlet; är det ett kopparkärl smälter förtenningen. Finnes åter vatten i kärlet, upptager detta allt värme så att kärlet ej blir synnerligen mer än 100°.
