Sida 232
men de råka lätt i olag och kunna ej för vetenskapligt bruk ersätta qvicksilfverbarometern.
880. Huru angifves luftens tryck?
Uti längden på den qvicksilfverpelare, som håller jämvigt mot lufttrycket. Denna längd angifves numera vanligen i millimeter, och som barometerns förändringar hålla sig inom ganska trånga gränser, är barometerröret graderadt endast från 720 mm. till 800 mm.
Man skulle ock kunna angifva luftens tryck i kilogram. Antaga vi barometerhöjden vara 760 mm., hvilket är medelbarometerståndet vid hafsytan, så väger en luftpelare, af samma tjocklek som qvicksilfverpelaren och sträckande sig till atmosfärens slut, lika mycket som qvicksilfverpelaren. Antager man rörets genomskärningsyta vara 1 qvadratcentimeter, är det lätt att beräkna denna vigt, då man vet, att en kub. centimeter vatten väger 1 gram och att qvicksilfret är 13.6 ggr. tyngre än vatten. En vattenpelare af 1 qvadrat centimeters genomskärningsyta och 760 millimeters höjd väger 76 gram, och således väger en qvicksilfverpelare af samma storlek 1.0336 kilogram. Man kan derför säga, att luften trycker med en styrka af 1 kilogram på hvarje qvadratcentimeters yta.
881. Huru stort är luftens tryck på en fullväxt menniska?
Antages kroppens yta vara 1.5 qv.meter, så blir trycket som pressar på en menniska, 15,500 kilogram. Att man kan uthärda ett så enormt tryck beror på, att kroppens håligheter eller rum innesluta luft af samma tryck. Blir trycken utifrån och inifrån hvarandra mycket olika, medför det stora faror ja stundom döden. Det är denna tryckskilnad som besvärar luftseglare, då de komma högt i atmosfären, eller dykare, då de nedtränga till betydliga djup.
882. Hvarför använder man qvicksilfver såsom vätska i barometern?
Emedan qvicksilfret af alla vätskor är den tyngsta, och barometern således, om denna vätska användes, blir så kort som möjligt. Använder man t. ex. vatten (såsom någon gång förekommit) skulle röret få tagas 13.6 ggr. längre. Medelbarometerståndet uti en vattenbarometer skulle sålunda bli 10.336 meter. En fördel framför den vanliga barometern har vattenbarometern, att förändringarna i lufttrycket angifvas i en 13.6 ggr. större skala än på den vanliga barometern.
883. Huru förändras lufttrycket med höjden?
På hvarje särskildt luftlager hvilar tyngden af all den luft, som befinner sig ofvanom detta till atmosfärens slut. Ju högre upp man kommer i atmosfären, ju mindre blir det luftlager som hvilar ofvanpå, och ju mindre tät blir således luften. Vore luften hela vägen lika tät, skulle barometern falla 1 mm. för hvarje 10.5 meter. Men i verkligheten aftager lufttrycket hastigare, än höjden öfver hafsytan växer, d. v. s. då man stigit så högt upp i atmosfären, att barometerhöjden är 380 mm. (hälften af medelbarometerhöjden), är man ej halfvägs till atmosfärens slut.
884. Huru kan barometern användas för höjdbestämningar?
I föregående stycke hafva vi sagt, att barometern faller 1 mm. för hvar 10.5 meter man stiger i höjd. Detta gäller endast om luft af medeltryck (760 mm.) och vid 0° temperatur. Uppvärmes luften, blir den lättare, och följaktligen måste man då stiga högre, för att barometern skall sänka sig 1 mm.
Följande tal visa detta, der den luftpelares höjd finnes angifven i meter, som svarar mot 1 mm. qvicksilfver (allt vid 760 mm. barometerstånd.)
0° + 10° + 20° + 30° 10.5 10.9 11.4 11.8
Vi kunna således förstå, att höjdbestämningar medels barometern äro långt mera invecklade, än man vid första påseendet skulle vänta. Emellertid finnas uppgjorda tabeller, ur hvilka man kan genom observationer af luftens tryck och temperatur på två platser på olika höjd beräkna höjdskilnaden emellan dem (fig. 238). Äro höjderna ej allt för betydliga, gifva dylika beräkningar goda resultat.
