Sida 100
såsom en hög skorsten och gör således, att luften med större hastighet och till följd deraf i större mängd passerar lågan. Dessutom skyddar glaset lågan för luftdrag och afkylning utifrån, koncentrerar hettan och ökar derigenom temperaturen i lågan, hvaraf dess lyskraft väsentligen beror. Glaset måste vara väl afpassadt efter lågan; är glaset för kort, blir draget för litet, och lampan ryker; är det för högt, blir draget för starkt, och lampans lyskraft minskas.
IV.
323. Huru uppstår en låga?
Då en gasformig kropp förbrinner, uppstår alltid låga. Temperaturen i lågan måste vara minst 600° Celsius, emedan först vid denna temperatur en kropp kan utsända ljus.
324. Hvarför brinna ej alla kroppar med låga?
De kroppar, hvilka vid förbränningstemperaturen bibehålla fast form, blifva glödande men utveckla ingen låga. De kroppar åter, hvilka redan äro gasformiga eller af hettan förvandlas till gasform, brinna alltid med låga.
325. Huru är lågan sammansatt?
Såsom typ för en låga kunna vi anse den vanliga stearinljuslågan. Ser man närmare på densamma, finner man den bestå af tre eller noga sedt fyra skilda partier (se fig. 87). Längs ned är lågan blå (a på figuren), dernäst kommer rundt om veken ett nästan ofärgadt genomskinligt gebit (b på fig.), deromkring synes ett lysande ogenomskinligt parti, kalladt manteln (c på fig.), sist har man ytterst i kanten af lågan ett fint blått gashölje, kalladt slöjan (d på fig.). Det genomskinliga partiet b har den lägsta temperaturen i lågan, och man kan der införa ett stycke papper, utan att det antändes. De öfriga delarna äro mycket heta och deras temperatur uppgår till öfver 1000°.
Fig. 87. Ljuslågan.
326. Hvarför är lågans nedersta del blå och genomskinlig?
Emedan der koloxid förbrinner till kolsyra. Det är samma blå lågor, som man ser fladdra öfver en brinnande glödhög. Koloxiden är en gas, och derför är lågan nedtill genomskinlig.
327. Hvad menas med hvitglödgning?
Då en kropps temperatur blifvit så hög, att den utstrålar s. k. hvitt ljus. För att bli hvitglödande måste temperaturen vara ungefär 1200°.
328. Hvarpå beror det, om en låga är lysande eller icke?
Om uti lågan finnas hvitglödande, fasta partiklar, blir den skarpt lysande. En låga, hvari inga fasta partiklar glöda, är ej lysande, äfven om den är aldrig så het. En sådan låga ha vi uti vätgaslågan, som är mycket het men ej lysande; samma är förhållandet med en spritlåga. Ju högre temperaturen i lågan är, ju häftigare glöda de fasta partiklar, som införas i lågan, och ju mer lysande blir den. En betydlig hetta utvecklas, om man förbränner 2 volymer vätgas i 1 volym syrgas (knallgaslågan). Införes i denna låga en bit krita, råkar kritan i häftigaste hvitglödgning, och man får den mest lysande af alla lågor, kalkljuset, som är jämförbart med det elektriska ljuset.
Lyser lågan mindre hvit, beror detta på, att temperaturen i lågan ej är tillräckligt hög. Vid ungefär 500° blir lågan röd, hvit blir den, som vi sagt, vid 1200 à 1300 °.
329. Hvarför är lågans inre del ofärgad och genomskinlig?
Emedan den utgöres af gaser, som uppkommit genom sönderdelning (torrdestillation) af stearinet etc. och ännu ej antändts. Dessa gaser äro föreningar mellan kol och väte
