Sida 144
621. Hvad är orsaken till, att man i en glasruta ser två bilder af samma lysande föremål?
Emedan ljuset reflekteras från både främre och bakre ytan af glaset. Detta är alltid förhållandet vid spegling från genomskinliga ytor.
622. Hvarför speglar en butikruta bättre, om föremålen bakom densamma äro mörka än om de äro hvita?
Emedan de hvita föremålen själfva utsända ljus, som blandar sig med det reflekterade och förvirrar bilderna. Af samma orsak ser man ingen reflexion inifrån rummet på dagen, utan först sedan det blifvit mörkt utanför.
623. Hvarför ser man inga bilder vid reflexionen från skrofliga ytor?
En skroflig yta är, så att säga, sammansatt af en mängd små ytor, som intaga alla möjliga lutningar i förhållande till hvarandra. Då ett knippe ljusstrålar träffar en skroflig yta, reflekteras strålarna derför åt alla håll, under det att vid en polerad yta strålarna efter reflexionen få en sådan riktning, såsom om de hade utgått från ett lysande föremål bakom spegeln (se fig. 108). Reflexionen i en skroflig yta kallas diffusion. Ville man hafva ett särskildt namn för reflexionen i en polerad yta, kunde den kallas spegling.
624. Hvilken betydelse har den »diffusa» reflexionen?
Det är till följd af denna reflexion, som mörka föremål, d. v. s. sådana som ej äro ljuskällor, synas. I en spegel ser man bilderna af framför spegeln belägna föremål lika som genom en öppning eller ett fönster, vid diffus reflexion ser man sjelfva den reflekterande ytan.
625. Huru beskaffade äro de bilder, som uppstå i bugtiga speglar?
Alla speglar, som icke kunna kallas plana, sammanfattas under benämningen bugtiga. För sådana speglar gäller samma reflexionslag (609) som för plana speglar, men verkan af reflexionen blir en annan, emedan normalen har olika riktning på skilda punkter af spegeln. I allmänhet blifva bilderna i bugtiga speglar af olika storlek mot föremålet; nästan alltid äro de mer eller mindre förvridna. Vi påpeka såsom exempel på förvridna bilder dem man ser i de båda ytorna af en silfversked, eller bilden i en s. k. reflexionskula. Blott i det fall, att man af en klotformig eller sferisk yta använder en liten del såsom spegel, bli bilderna naturliga eller lika föremålet. Af de sferiska speglarna ge de konkava (de som spegla på klotytans inre sida) förstorade bilder, de konvexa (då klotytans yttersida är speglande) förminskade bilder. Att närmare utreda orsaken till alla dessa olikheter, är omöjligt utan tillhjelp af geometrisk konstruktion.
626. Hvad är orsaken till, att solen, månen, gaslågor m. m. afspegla sig i vattnet vanligtvis såsom lysande vägar, och att ej en ordentlig bild af ljuskällan uppstår?
Emedan vattenytan sällan är alldeles lugn. Är vattnet »blankt som en spegel», gör det alldeles samma verkan som en sådan (se fig. 110), men vanligen är det stadt i någon rörelse, hvarigenom reflexionen blir mer och mindre diffus eller oregelbunden.
III.
627. Hvad menas med ljusets brytning eller refraktion?
Fig. 111. Ljusets brytning.
Då ljuset kommer till gränsytan mellan två genomskinliga ämnen eller medier (en kropp, som genomsläpper ljus, kallas ett
