Sida 65
band och schatteringar, stundom är den ock grå. Dessa färgnyanser bero på ljusets brytning i jordens atmosfär, som gör att månen belyses af solstrålarna, oaktadt den ligger i skuggan. Stundom synes, månkanten uddig, hvilket beror på ofullkomligheter hos ögat.
132. Hvad menas med protuberanser?
Dermed förstås de eldröda flammor eller tungor, som visa sig vid solranden i samma ögonblick solen blir totalt förmörkad (se fig. 54). Dessa bildningar äro glödande vätgas, som utkastas från den s. k. kromosfären, det gashölje som närmast omgifver solen. Numera kan man, tack vare en metod af Janssen, se dessa protuberanser midt på ljusa dagen, utan att behöfva invänta det sällsynta fenomenet af en total solförmörkelse.
Fig. 54. Protuberanser och corona vid solförmörkelsen 1871.
133. Hvad menas med solens corona?
Då solen fullständigt förmörkats, ser man rundtom den mörka månkanten ett ljushölje eller gloria af hvitaktig färg (se fig. 54), hvars höjd kan uppgå till solens hela diameter. Från denna strålkrans utgå ljusknippen af betydlig längd. Janssen har visat, att detta fenomen beror på ett återsken från de högsta partierna af solatmosfären.
134. Hvilka himmelskroppar räknas till planeterna?
Alla de som likt vår jord äro mörka kroppar och beskrifva banor kring solen från vester till öster.
135. Huru skall man skilja planeterna från fixstjernorna?
För blotta ögat se planeterna ut alldeles som de öfriga stjernorna, ehuru de lysa med lugnare sken. Sedd i kikare visar en planet en tydlig skifva, under det att en fixstjerna fortfarande synes som en lysande punkt.
