Sida 304
1298. Hvaraf består kött?
Kött utgöres till sin hufvudmassa af musklerna (fig. 288), som äro trådiga, under mikroskopet tvärstrimmiga, af bindväfnad omslutna bildningar, hvars förnämsta beståndsdel är myosin. Mellan muskeltrådarna finnes fett lagradt. Köttsaften består af en mycket utspädd lösning af flere qväfvehaltiga kroppar (albumin, kreatin, xantin m. fl.). Då köttet kokas, koagulera myosin och albumin, under det de andra ämnena öfvergå i afkoket (buljong, köttextrakt).
Fig. 288. Muskelparti (tvärsnitt).
1299. Hvarför stelnar kroppen i döden?
Emedan ägghvitekropparna i muskeln (myosin) koagulera.
1300. Hvarför är köttet, som säljes efter slagtade kreatur, mjukt?
Emedan så småningom förruttnelsen inträder. Allt kött, som finnes till salu, har således börjat sin omvandlingsprocess, om denna ock endast befinner sig i sitt första stadium.
1301. Hvilket olika resultat fås, om man nedlägger kött som skall kokas i kallt eller i kokande vatten?
Nedlägges köttet i kallt vatten, utdrages den största möjliga mängd af köttets lösliga beståndsdelar, d. v. s. man får en stark buljong men ett hårdt och magert kött. Är vattnet redan kokande, då köttet nedlägges, koagulerar albuminen och bildar ett olösligt lager i köttets yttre partier, hvarigenom köttsaften hindras från att gå ut. Man får då klen buljong men ett saftigare kött.
1302. Hvad är orsaken till kroppsvärmet?
En långsam förbränning (syrsättning) inom djurkroppen af kol och väte.
1303. Huru sker förbränningen inom djurkroppen?
I lungorna kommer blodet i beröring med luftens syre, (ej direkt utan genom s. k. endosmos i lungcellernas väggar), hvarvid de röda blodkropparna upptaga syret och föra det genom pulsådrorna ut till kroppens alla delar. Ju längre från hjertat desto smalare bli pulsådrorna och slutligen förgrena de sig i de s. k. kapillärkärlen (se fig. 289), som äro så smala, att knappast mer än en enda blodkropp i sender kan komma fram. I dessa kärl, som finnas öfver allt i kroppen, lemnar syret de röda blodkropparna och förenar sig med ämnena i kroppens väfnader, hvarvid kolsyra, vatten och urinämne bildas. Huru denna förbränningsprocess närmare förlöper är obekant, men säkert är, att från denna härleder sig kroppsvärmet.
Fig. 289. Kapillärkärl.
VI.
1304. Hvad förstås med jäsning?
Dermed menas en mängd förändringar och sönderdelningsprocesser, som organiska
