Sida 105
V.
361. Huru uppstår värme?
Vi hafva visserligen redan sagt, att värme alstras, då två kroppar ingå en kemisk förening. Men egentligen äro vi ej derför klokare än förut; frågan, hvarför uppstår värme vid kemiska föreningar, är ännu obesvarad. Det är och förblifver en af vår tids största vetenskapliga triumfer, att hafva utredt frågan om värmets ursprung. Hvar och en vet, att man blir varm om händerna, om man gnider dem mot hvarandra; många af våra läsare veta ock, att ett järnstycke blir varmt, om man en stund hamrar det; eller att en bösskula nästan smälter, då den studsar mot skottaflan. Dessa och liknande fenomen hafva ledt till vår nuvarande föreställning om värmet. Rörelse kan öfvergå i värme och värme i rörelse, se der svaret på vår framställda fråga. Men det är ej nog med, att man lyckats finna ett sammanhang mellan rörelse och värme, man har kommit ännu längre; man har kunnat beräkna, huru mycket värme, huru många värmeenheter som uppkomma af en viss bestämd rörelse. Om 1 kg. faller 424 meter och då träffar marken, alstras 1 värmeenhet. Alltid, då rörelse försvinner, förvandlas den i värme. Man kan utsäga samma sak på ett annat sätt: 1 värmeenhet alstras af ett arbete lika med 424 kilogrammeter.
362. Genom hvilka mekaniska anordningar alstras värme?
l:o Genom stöt; 2:o genom friktion; 3:o genom sammantryckning och kondensation.
363. Hvad menas med stöt?
Det fenomen då en i rörelse stadd kropp råkar en annan.
364. Hvarför upphettas ett järnstycke, då det hamras?
Vi hafva sagt, att stötar framkallade värme. Den lefvande kraft, eller hvad man i dagligt tal kallar »fart», som ligger uti en svängande hammare, synes förlorad, då hammaren träffar järnstycket. Men denna lefvande kraft har öfvergått till en förökad svängningsrörelse hos järnstyckets molekyler eller smådelar. Men ju fortare molekylerna i en kropp svänga, ju högre är dess temperatur. Genom stöten eller hamrandet måste således järnstycket bli varmt.
365. På hvad sätt brukade förr smederna skaffa sig eld?
De togo en vanlig spik och hamrade den en stund, tills den blef så varm, att en sticka, indoppad i svafvel, antändes vid beröringen med spiken.
366. Hvarför uppstår en gnista, då man slår flintan mot eldstålet?
Då den hårda flintan slår mot stålet, lösslitas små stycken af stålet, hvilka till följd, af hettan, som uppstår vid stöten, råka i glödning.
367. Hvarför gnistrar det ofta om hästarnes hofvar?
Emedan hästskorna, då de stöta mot stenläggningen, bilda ett eldstål med sin flinta.
368. Hvarför uppstår värme vid friktion?
Friktionen var ett hinder mot rörelsen, men hämmad rörelse öfvergick i värme, derför uppstår värme vid friktion.
369. Huru bete sig vildarne för att få eld?
De taga en tillspetsad träbit af något torrt och hårdt träslag och gnida den mot ett trästycke af lösare beskaffenhet Vill man försöka att på detta sätt skaffa sig eld, kan man med fördel välja: buxbom och mullbärsträ eller lager- och murgrönsträ.
370. Hvarför blir en hjulaxel varm, om den ej smörjas?
Emedan en stark friktion uppstår mellan axeln och hjulet.
371. Hvarför smörjes hjulaxlar och rör- liga maskindelar?
För att minska friktionen eller kanske rättare sagdt förvandla den från friktion mel-
