Sida 168

706. Hvarifrån kommer den svagt lysande gloria, som stundom omgifver månen?

Fig. 146. Mångårdar och bimånar.

Då månen befinner sig bakom ett tunt moln, ser man stundom alldeles intill månen färgade ringar af samma utseende, som då man betraktar en gaslåga genom ett immigt fönster. Dessa ringar äro ej att förvexla med de nyss afhandlade gårdarna. Glorian ligger omedelbart invid månen, och färgerna ligga i omvänd ordning mot ordningsföljden i en mångård, så att violett ligger närmast månen, rödt ytterst. Sättet för deras uppkomst är ock ett helt annat än vid gårdarne. Glorian beror på ljusstrålarnes böjning eller diffraktion (659) vid gången genom vattendropparna i ett moln. En gloria bildas blott, om vattendropparna äro ungefär lika stora, och ju mindre dropparna äro, ju större blir glorians diameter. Denna gloria utgör derför ett värdefullt väderleksmärke, ty blir glorian liten och sluter sig nära intill månen, kan man begripa, att dropparna äro stora, d. v. s. färdiga att snart utgjuta sig i regn. Det finnes intet skäl, hvarför ej en gloria skulle kunna bildas äfven kring solen, ehuru solens glans förtager verkan deraf.

707. Hvad förstås med »Anthelier»?

Dermed förstås ljusfenomen, hvilka såsom en gloria stundom omgifva skuggan af föremål, då denna aftecknar sig på en aflägsen dimma eller molnvägg. Så t. ex. såg polarfararen Scoresby 4 färgade ringar omgifva sin skugga, då denna föll på en molnvägg. Fig. 147 visar ett dylikt anthelium, observeradt af Tissandier.

708. Huru uppkommer det s. k. »spöket på Brocken»?

I sammanhang med nu afhandlade ljusfenomen förtjenar det s. k. spöket på Brocken att omnämnas.

Dimman är i allmänhet en rätt god vägg för uppfångandet af skuggor. Befinner man sig en soluppgång på Brocken, en af de högsta topparna af Harz i norra Tyskland, och blickar mot vester, kan man stundom få se sin egen skugga aftecknad på morgondimman, som uppstiger från bergets fot (se fig. 148). Som denna dim- eller molnvägg befinner sig ett godt stycke bort, antager skuggan jättelika dimensioner, hvilket gifvit upphof till legenden om spöket på, Brocken.

Skannad sida 168