Sida 179
kraftens fördelning öfver jorden. Den store matematikern och naturvetenskapsmannen Gauss framställde 1838 en teori för jordmagnetismen. Polarforskaren Ross upptäckte 1831 den magnetiska nordpolen, som är belägen på Boothia Felix i arktiska Nord-Amerika. Ännu har ingen lyckats framtränga till den södra polen.
Ehuru Gauss' teori betydligt skiljer sig från Gilberts föreställning om en stor magnet i jordens inre, äro dock de jordmagnetiska företeelserna sådana, att vi ganska väl kunna bibehålla Gilberts idé.
728. Hvad förstås med den magnetiska deklinationen?
Då den magnetiska nordpolen ej sammanfaller med den geografiska, utan ligger betydligt på sidan om denna, är det klart, att en fritt rörlig magnetnål, som alltid är riktad mot magnetiska polen, i allmänhet skall bilda en vinkel mot den geografiska meridianen, d. v. s. den linie som på jordytan kan dragas rätt i geografiska norr och söder. Deklinationen är således den vinkel, som en i vågrät riktning fritt rörlig magnetnåls axel bildar med en orts geografiska meridian.
Allt efter som man befinner sig på en ort öster eller vester om magnetiska polen, blir deklinationen vestlig eller östlig. I Sverige och nästan hela Europa är deklinationen för närvarande vestlig. Den magnetiska nordpolen rör sig långsamt i en sluten bana, hvaraf följden blir, att deklinationen ändrar storlek från år till år. I Stockholm är den för närvarande ungefär 8 ° åt vester. I Paris var den 1580 11° 30' åt öster, derefter minskade den hela tiden, ända tills den blef noll; sedan öfvergick den till vestlig och uppnådde 1814 värdet 22° 34'; efter denna tid har deklinationen aftagit och var 1888 15° 52'.
729. Hvad är en kompass?
En i vågrät riktning fritt rörlig magnetnål, som tjenar till att angifva väderstrecken, Kompassen är den förnämsta användningen af jordmagnetismen och af oskattbart värde för sjömannen, bergsmannen m. fl. På kompassen är antingen nålen rörlig öfver en i 32 »streck» indelad fast skifva, eller ock är nålen fäst under skifvan, och hela systemet är rörligt kring skifvans centrum. Läget af de 8 förnämsta strecken synes af fig. 161, och deras namn äro: nord, nordost, ost, sydost, syd, sydvest, vest, nordvest. År skifvan rörlig, finnes alltid på kompassdosans insida ett streck, styrstrecket, mot hvilket norrstrecket spelar in, då fartyget ligger rätt i norr och söder, med fören mot norr.
Fig. 161. De förnämsta strecken på kompassen.
På det att instrumentet alltid skall, trots fartygets krängningar, bibehålla ett vågrätt läge, är det upphängdt kring två mot hvarandra vinkelräta axlar (Cardans upphängning).
730. Hvad förstås med kompassens missvisning?
Dermed förstås deklinationen. Missvisningen är således ej något som följer med kompassen hela tiden med samma belopp, utan ändrar sig från ort till ort. På sjökorten finnes alltid missvisningen utsatt för hvarje särskild trakt, men som deklinationen ändrar sig från år till år, ändras äfven missvisningens storlek.
731. Hvad menas med den magnetiska inklinationen?
Den jordmagnetiska kraften verkar på ett sådant sätt, som låge polerna ett stycke ned under jordytan. Tänka vi oss, att vi närmade oss den magnetiska nordpolen, borde tydligen nordändan på en medförd magnetnål, som är rörlig i det lodräta planet, böja sig mot marken, emedan nordändan såsom varande närmare, drages starkare än sydändan. På själfva nordpolen (den
