Sida 253
den vanliga väderqvarnen (se fig. 256) vändes hela qvarnhuset efter vindens riktning, så att vinghjulets axel pekar rätt mot vinden. Till följd af att vingarna äro skefva, kommer en del af vindens kraft att verka långs vingarnes plan, en annan del vinkelrätt mot samma plan. Endast den senare delen bidrager till vingarnes rotation men ej med hela sitt belopp utan blott med den komposant, som är riktad vinkelrätt mot vingarnes rotationsaxel.
974. Hvarför äro qvarnvingarnes yta af segelduk?
För att kunna efter behof ändra vingytans storlek. Det är klart, att en stark blåst skall öka hastigheten hos vingarna och i hög grad pressa på vingaxeln. För att göra rörelsen något oberoende af vindens vexlingar och trygga qvarnens eget bestånd, måste man derför vid behof kunna minska vingytan. Detta mål vinnes nu genom att minska segel- ytan på vingarna.
Fig. 256. Väderqvarn.
III.
975. Hvilka meteorologiska omständigheter bestämma väderleken?
Luftens temperatur, fuktighet, och tryck, vindens riktning och styrka, molnmängden, luftelektriciteten m. m.
976. Är det möjligt att förutsäga den kommande väderleken?
Genom att observera de i föregående svar omnämda meteorologiska förhållandena på en
