Sida 138
sådan ljuskälla är det elektriska ljuset. Ljusstyrkan beror på den häftighet, hvarmed molekylerna vibrera, men värmeutstrålningen beror dessutom på den strålande kroppens massa, dess yta m. m. Andra kroppar äro mycket heta utan att vara särdeles lysande, en sådan kropp är t. ex. en spritlåga. Vi se häraf, att ljus- och värmestrålningen ej alltid äro lika starka.
588. Kan en kropp värma utan att lysa?
Ja; vi hafva redan (586) visat, att en kropp utstrålar värme, långt innan den utsänder ljus. En varm kakelugn, en spishäll o. s. v. äro ytterligare exempel härpå.
589. Kunna värme- och ljusstrålarna, som utsändas från en ljuskälla, skiljas?
Den engelska naturforskaren Tyndall har anställt omfattande försök i detta syfte både med solljus och elektriskt ljus och lyckats alldeles skilja värme- och ljusstrålarna från hvarandra. Genom att låta ljuset gå genom en lösning af jod i kolsvafla »siktade» Tyndall solstrålarna, så att blott värmestrålarna gingo igenom. Han lät förfärdiga en ihålig lins (brännglas), som fylldes med jodlösningen. Då ljuset träffade denna lins, bröts det tillsammans i en punkt på andra sidan om densamma, och oaktadt denna punkt borde vara 900 gånger starkare belyst medels linsen än genom solens direkta strålning, var den alldeles mörk, men hettan var ytterst stark: ett svart papper antändes ögonblickligen, ett tunt platinableck råkade i glödgning o. s. v.
590. Hvad menas med en ljusstråle?
För enkelhetens skull talar man om ljusstrålarna, likasom vore de något kroppsligt eller synligt, men detta är ej fallet. En ljusstråle betyder blott den riktning, i hvilken rörelsen hos etermolekylerna fortplantar sig. Denna går i räta linier åt alla sidor ut från ljuskällan, så att alla punkter, som befinna sig på samma afstånd från ljuset, bli lika starkt belysta (naturligtvis under förutsättning att de träffas af ljusstrålarna).
591. Huru kan man veta, att ljuset går rätlinigt?
Låter man solljus infalla genom en liten öppning in i ett mörkt rum, ser man dess väg som en ljus rät linie i luften, i det ljuset belyser de damkorn, som ligga i dess väg. På följande sätt kan man ock öfvertyga sig om, att ljuset går rätt fram. Man tager tre pappersskärmar och sticker ett hål i hvardera. Uppställas nu dessa skärmar lodrätt på något afstånd från hvarandra, måste de tre hålen ligga i rät linie, för att man skall kunna se igenom alla på en gång. Uti skuggfenomenet ha vi ett ytterligare bevis för samma sak.
592. Huru aftager belysningens styrka med afståndet?
Alla punkter, som befinna sig lika långt från ljuskällan, belysas lika starkt. Då af- ståndet ökas, aftager belysningens styrka på det sättet, att om afståndet två-, tre-, fyr- dubblas, blir ljusstyrkan blott 1/4, 1/9, 1/16 o. s. v. af den ursprungliga. Skälet till denna lag är helt enkelt den, att ljuset utstrålar å alla sidor, så att alla punkter på samma klotyta belysas lika starkt, men en klotyta med dubbelt så stor radie är 4 gånger så stor som den första ytan, derför kommer på hvarje punkt af den större ytan blott fjärde- delen så mycket ljus som på den mindre ytan.
593. Huru förhålla sig kropparna, då de träffas af ljusstrålar?
En del kroppar genomsläppa ljuset, så att man ser ljuskällan igenom dem, dessa kallas genomskinliga; andra genomsläppa ljuset ofullkomligt, så att man ej kan urskilja de lysande föremålen på andra sidan, dessa kallas genomlysande (hit höra mattslipadt glas, tunt papper o. s. v.); ett tredje slag af kroppar genomsläppa icke något ljus, dessa kallas ogenomskinliga.
594. Hvarför är solen mera bländande midt på dagen än på aftonen?
Emedan solstrålarna på aftonen, då solen befinner sig vid horisonten, har ett tjockare luftlager att genomgå än på middagen, då den befinner sig högt på himmeln. Fig. 103 visar den olika tjockleken hos