Sida 128
524. Hvarför äro handtagen på kaffe- och tékannor ofta af trä?
För att man ej skall bränna sig, då man lyfter kannan. Genom ett sådant handtag kan ej värmet så fort komma från den heta pannan till handen.
Stundom sätter man i samma afsigt ett par benskifvor mellan pannan och metallhandtaget.
525. Hvarför är en upphettad tegelsten, omlindad med ylle, en utmärkt fotvärmare?
Emedan tegelstenen såsom en dålig värmeledare långsamt afsvalnar, och yllet ytterligare bidrager att qvarhålla värmet, på samma gång det mildrar hettan från stenen.
526. Hvad är orsaken till, att man kan hålla en glödgad järnbit i handen titan att bränna sig, om man lägger ett lager af sand mellan handen och järnbiten?
Emedan sand är en dålig värmeledare, som hindrar värmet att tränga till handen.
527. Hvarför afstannar kokningen, om man nedlägger kalla ägg i kokande vatten?
Emedan vattnet afkyles, derigenom att värmet fortplantas till äggens inre.
528. Hvarför kännas somliga kroppar kalla, andra varma, ehuru de befinna sig i samma rum?
Under förutsättning att kropparna så länge befunnit sig i rummet, att de hunnit antaga samma temperatur, beror den olika känslan af köld eller värme på de olika kropparnes värmeledningsförmåga. Goda värmeledare föra bort handens värme hastigt och framkalla en känsla af köld; en dålig värmeledare fortplantar handens värme långsamt, och handen förlorar då ej så hastigt sitt värme. Derför kännas metaller kallare än trä, halm m. m.
529. Hvarför kännas glas, marmor, glaseradt kakel o. s. v. kalla?
Dessa kroppar såsom varande dåliga värmeledare borde enligt föregående stycke icke kännas kalla, men den mindre förmågan att leda värmet ersättes hos dessa ämnen af ytans polityr. Då ytan är polerad, komma flere punkter af kroppen i beröring med handen, än om ytan är skroflig, och hvarje punkt leder bort sin del af handens värme.
530. Hvarför svider det i händerna, om man berör kallt järn?
Emedan, om järnet är kallt, så mycket värme öfvergår inom en kort stund från handen, att huden förderfvas. Det är för huden likgiltigt, om mycket värme på en gång går från järnet till handen eller från handen till järnet. I polartrakterna skulle skinnet på handen fastna vid järnet, om man utan betäckning toge i en kall järnbit; man finge brännsår.
531. Huru är det möjligt för menniskor, att utan skada vistas i rum, betydligt hetare än menniskokroppen?
Emedan huden, cellväfnaden och fettet leda värmet dåligt och uppvärmas långsamt. En annan bidragande omständighet är, att torr luft, äfven fast den är betydligt uppvärmd, mycket långsamt aflemnar sitt värme. I kalk- och gipsugnar gå arbetarna i en temperatur som öfverstiger 100°, utan att deras kroppstemperatur höjes 1°. Ett ångbad af 45° temperatur är nästan outhärdligt, emedan vattenånga lemnar ifrån sig mer värme än torr luft. Detta har naturligtvis sin grund i den omständigheten, att en mängd doldt värme (ångbildningsvärmet) frigöres, då vattenångan utfälles till vatten.
Skälet till den långsamma upphettningen af den lefvande menniskokroppen är, att då temperaturen stiger, afsöndras rikligare med svett, som binder värme, hvarigenom det så att säga blir en strid mellan det yttre värmet och de svettafsöndrande organen i kroppen.
