Sida 172
solstrålarna att gå fram, skall ge upphof till reflexion. Ljusets diffusa reflexion i atmo- sfären är orsaken till hvad vi kalla dagsljuset. Saknades atmosfären, eller vore luften fullkomligt genomskinlig, skulle himlahvalfvet synas oss svart som natten, till och med fast solen lyste, och sedan hon gått ned, skulle absolut mörker råda.
713. Huru uppstår himmelns blåa färg?
Fig. 151. Hägring iakttagen vid Grönland.
Då himmeln ej är täckt af moln, visar den som bekant en mer eller mindre djupt blå färgton. Enligt Tyndall är himmelns blåa ljus reflekteradt ljus. Tyndall har visat, att ju mindre de reflekterande partiklarna äro, ju mera aftager deras förmåga att reflektera annat än de mest brytbara strålarna. Nu var ju blått (violett) den färg som bröts mest af alla spektrums färger; om derför luftpartiklarna äro små, återkastas endast de blåa färgstrålarna, under det de andra gå igenom luften. Är luften ren, d. v. s. fri från vattenånga och stoftpartiklar, är det ganska antagligt, att dess partiklar äro ytterst små, och således Tyndalls förklaring den rätta. Detta styrkes ytterligare af den erfarenheten, att på höga berg, der luften är mera ren, himlen alltid är mera djupblå än på slätt- landet.
714. Huru uppkomma morgon- och afton- rodnaden?
Då solen befinner sig vid horisonten, hafva solstrålarna ett betydligt tjockare luftlager att genomgå, än då solen befinner sig högre på himmelen (594). Genom upprepade reflexioner har det blåa ljuset spridts åt alla håll, och det genomgående ljuset får en röd färgton. Aftonrodnaden är således genomsläppt ljus. Denna förklaring af himlens röda färg är af Tyndall. Andra forskare hafva sökt på andra vägar förklara fenomenet.
VI.
715. Hvad är en loupe?
En bikonvex lins med kort brännvidd. Med brännvidd förstås afståndet från linsen till brännpunkten. Loupen användes såsom
