Sida 51
92. Hurudant är tillståndet på solen?
Som vi redan sagt, antages solen vara en glödande massa, bildad af starkt sammantryckta gaser. Omkring denna massa befinna sig i högsta grad af upphettning lättare gaser, förnämligast vätgas, men dessutom de flesta ämnen som finnas på vår jord, såsom t. ex. jern, magnesium, aluminium. Detta gashölje befinner sig i ständig rörelse liknande våra stormar eller snarare cykloner. De yttersta gaspartierna afsvalna, bli tyngre och sjunka ned, under det varmare och derför lättare gasmassor kastas uppåt.
Huru man kommit till dessa antaganden skall visas längre fram.
93. Huru stor är solen, och hurudan är dess yta?
För blotta ögat visar sig solen som en rund skifva, hvars diameter upptager en vinkel af 32 bågminuter. Dess verkliga diameter är ungefär 109 ggr så stor som jordens. I solen rymmes 1,278,645 jordklot. Man kan få en klar föreställning om solens enorma storlek, om man besinnar, att afståndet mellan jorden och månen är 60 jordradier (radien = 1/2 diametern). Om således jorden placerades uti solen, så att bådas medelpunkter sammanfölle, skulle derinne rymmas äfven månen på sitt vederbörliga afstånd, och ändock skulle det återstå ett afstånd af 49 jordradier, innan man komme till solranden.
Fig. 39. Solens (S) och jordens (E) relativa storlek.
94. Hvad menas med solfläckar och solfacklor?
Granskar man närmare solens yta, hvilket måste ske genom ett mörkt glas, ser man lätt en mängd mörka fläckar af oregelbunden form. I midten äro fläckarna mörkare; denna del kallas kärnskuggan, i kanten ljusare, halfskuggan. Ibland går halfskuggan såsom bryggor tvärs öfver helskuggan, se fig. 41. I närheten af fläckarna befinna sig partier, ljusare än den öfriga solskifvan. Dessa ljusa partier kallas facklor och gifva det intrycket att de äro upphöjningar i solatmosfären, under det att fläckarna te sig som fördjupningar i samma atmosfär.
Utom dessa företeelser på solskifvan visar sig hela ytan vara fårad eller gropig och ger i allmänhet intrycket af ett upprördt haf.
95. Hvad veta vi om solfläckarna?
Noggranna undersökningar hafva lemnat det resultat, att fläckarna äro verkliga fördjupningar i solatmosfären, uppkomna derigenom, att de närmare solkroppen befintliga gaserna af värmen utvidgas och genombryta det yttre gashöljet. Genom dessa fläckar ser man sålunda de inre delarna af solen. I verkligheten äro fläckarna ej mörka, blott mindre lysande än öfriga delar af solskifvan.
Med afseende på fläckarnes talrikhet förefinnes en period på 11 år, under hvilken tid antalet till- och aftager. De flesta fläckarna befinna sig mellan 10° och 30° norr och söder om soleqvatorn; vid polartrakterna äro de ytterst sällsynta, sammaledes vid eqvatorn.
96. Huru varm är solen?
Talrika äro de försök som anställts att bestämma solens temperatur, nästan lika många äro de svar man fått härpå. Under det en del astronomer få soltemperaturen till några millioner grader, uppskatta andra den till 5- à 6,000°.
Något bestämdt resultat har ännu ej ernåtts, men säkert är, att solens temperatur vida öfverstiger, hvad vi i den vägen kunna
