Sida 252
en konstgjord ventilation enligt den förra principen, ehuru den omsatta luftmängden per tidsenhet för vissa lokaler på denna väg blir otillräcklig. Enligt Pettenkofer behöfver en fullväxt menniska 600 hektoliter luft i timmen, medan genom en spis i bästa fall insugas 890 hektoliter på samma tid. Är derför fordran på frisk luft mycket stor, eller om en hel mängd personer vistas i ett rum, måste kraftigare ventilation tillgripas.
968. På hvad sätt cirkulerar luften i ett rum?
Den varma luften stiger mot taket, och den kalla sjunker mot golfvet. Öppnar man en dörr till ett kallare rum, strömmar varm luft genom öfre delen af dörröppningen ut i det kalla rummet och kall luft nedtill in i det varmare rummet.
969. Huru kan man uppvisa luftens cirkulation genom en dörröppning?
Genom att hålla ett brinnande ljus i dörröppningen. Upptill i öppningen blåser lågan ut från rummet, nedtill blåser den inåt rummet.
970. Hvaruti består luftens förskämning i ett rum genom andningsprocessen?
Ren luft består af en blandning af fyra beståndsdelar: syre, qväfve, vattenånga och kolsyra. Af dessa ingå syre och qväfve alltid i samma förhållande, medan mängderna kolsyra och vatten kunna ganska betydligt vexla. Vid andningsprocessen upptaga lungorna syre och utandas kolsyra och vattenånga. Luften i ett rum försämras derför af följande skäl, den blir fattigare på syre men rikare på kolsyra och fuktighet. En fullväxt menniska förbrukar i medeltal 20 till 25 liter syrgas i timmen och afgifver 20 liter kolsyra och 40 gram vattenånga (deri inbegripes den vattenånga, som afdunstar genom huden). Erfarenheten har gifvit vid handen, att för att luften i ett rum skall hålla sig vid oförändrad sammansättning, fordras för hvarje person 67 kubikmeter i timmen. Skall, denna fordran uppfyllas, måste rummen antingen vara orimligt stora eller ock ventilationen utmärkt.
971. Hvilken betydelse har fuktighetsgraden hos luften i ett boningsrum?
En lagom mängd vattenånga hos luften är af stor betydelse för menniskans välbefinnande. Är luften för torr, så beröfvar den huden och lungorna för mycket vattenånga. Detta inverkar skadligt på luftkanalerna i lungorna och afkyler kroppen mer än som är helsosamt. För mycket fuktig luft hindrar deremot vattenutdunstningen genom huden och gör att man svettas. I ett rum, hvars temperatur är 16 à 18° C, bör den relativa fuktighetsgraden (894) vara 40 à 50 %.
972. Hvarför äro nyss uppförda stenhus skadliga att bo uti?
l:o Luften i rummen är för fuktig, »rummen fukta». Detta kan bero på två omständigheter; dels har murbruket kanske ej hunnit torka, dels försiggår i själfva murbruket en kemisk process, hvarigenom den släckta kalken öfvergår i kolsyrad kalk (se nedan) under afgifvande af vatten. 2:o Den naturliga ventilationen genom väggarna försvåras, derigenom att porerna i väggen äro fyllda med vatten.
973. Hvarför äro vingarna på en väderqvarn skefva?
Om en vindstöt träffar vinkelrätt mot en yta, sträfvar den att drifva ytan i samma riktning, som den hvari vinden blåser. Träf- far den snedt mot ytan, kan man tänka sig vindens hastighet eller kraft uppdelad i två delkrafter enligt lagen för kraftparallelogrammen (24), af hvilka den ena kraften verkar långs ytan, den andra vinkelrätt mot ytan. Endast den senare kraften kan drifva ytan framåt.
Då vingarna på en väderqvarn helt och hållet befinna sig i luftströmmen, måste qvarnvingarna vara anordnade ungefär så som bladen på en propeller. Man kunde visserligen tänka sig ett väderqvarnshjul konstrueradt på samma sätt som ett vanligt vattenhjul, men då måste halfva omkretsen af hjulet vara öfvertäckt, så att vinden ej kan verka på mer än ena sidan af centrum. En sådan anordning medför stora praktiska svårigheter, hvarför den sällan eller aldrig begagnas. Vid
