Sida 46
α i Centauren 3 2/3 år 61 i Svanen 9 1/2 » Vega i Lyran 21 » Sirius i Hunden 22 » α i st. Björn 25 » Arcturus i Oxdrifvaren 26 » Polstjernan i lilla Björn 50 » Capella i Formannen 72 »
Om således t. ex. polstjernan en vacker dag slocknade, skulle jemförelsevis få af oss nu lefvande märka det, ty först efter 50 år skulle denna händelse bli synlig för jordiska ögon.
79. Hvad veta vi om stjernornas verkliga storlek?
Rakt intet; deras afstånd äro så enorma, att de äfven i de bästa tuber blott te sig såsom ljuspunkter. För en och annan af dem har man visserligen försökt uppmäta diametern och deraf beräknat storleken, men dessa mätningar äro af mycket tvifvelaktigt värde.
80. Hvarför tindra stjernorna? Då en ljusstråle genomgår ett brytande ämne såsom luft, sönderdelas den uti de vanliga regnbågsfärgerna; denna sönderdelning i förening med ojämnheterna i luftens täthet anses vara orsaken till tindrandet. Luftens fuktighet gör fenomenet lifligare, hvarför man ock af tindrandet brukar sluta till väderleken för närmast kommande tid.
81. Huru har man indelat stjernorna?
Efter deras glans uti s. k. storhetsklasser. En stjerna af första storleken lyser klarare än en af andra o. s. v. Deremot har denna indelning intet att skaffa med stjernornas verkliga storlek eller afstånd.
82. Huru många stjernor finnes det?
Man skulle vid första påseendet kunna tycka, att denna fråga är absurd, då de flesta väl tro sig se otaliga stjernor. Detta är dock långt ifrån verkliga förhållandet. Ett obeväpnadt öga ser 4000 à 6000 stjernor, beroende på olik synskärpa. Med en vanlig kikare uppgår antalet synliga till omkring 20000. Nutidens mäktiga teleskop ha ökat antalet till millioner. Medels den på sista tiden antagna metoden att fotografiera Stjernhimmeln får man 15 à 20 millioner stjernor upptecknade. Hermite har medels en högst snillrik beräkning uppskattat antalet till 66 milliarder.
83. Hvad menas med föränderliga stjernor?
Dermed förstås stjernor som ändra glans så betydligt, att de, från att hafva räknats till en klass, måst hänföras till en annan. Denna förändring kan gå både uppåt till högre klass och nedåt till lägre. Man har till och med sett stjernor försvinna eller nya uppstå. Hos några är denna ljusförändring periodisk, d. v. s. stjernan genomgår en rad förändringar för att återkomma till sitt ursprungliga utseende.
84. Hafva alla stjernor samma färg?
De flesta stjernor äro hvita såsom vår sol; en del lysa dock med rödt, gult, blått etc. ljus. De föränderliga stjernorna ändra vanligen färg på samma gång som ljusstyrka.
85. Hvad menas med dubbelstjernor?
En del stjernor förete, sedda i starka tuber, det märkvärdiga skådespelet att upplösas i två eller flera stjernor. Den mindre stjernan beskrifver då en bana kring den större. Äro de fler än två, röra de sig kring systemets gemensamma tyngdpunkt.
86. Hvad menas med en konstellation eller stjernbild?
För att på något sätt hålla tillsammans mängden af för blotta ögat synliga stjernor hade redan forntidens folk ordnat dem i grupper, åt hvilka de gåfvo namn, som skulle antyda deras likhet med jordiska föremål. Dessa grupper kallas konstellationer eller stjernbilder.
