Sida 90
utrymme, spränger isen det kärl, hvari vattnet förvarades. Denna isens sprängkraft är betydlig. Major William fyllde en dag en bomb af 35 c. m. diameter med vatten och tillslöt öppningen med en jernpropp. Sedan utsattes bomben för stark köld, och efter en stund såg han jernproppen slungas mer än 100 meter i höjden, och ur hålet framträngde en istapp 22 cm. lång. Vid ett annat tillfälle, då samma försök gjordes, satt proppen så hårdt, att den ej kunde drifvas ut, men i stället remnade bomben midt itu, och ismassan framträngde ur springan. Hvilken som helst kan sjelf göra detta vackra experiment genom att fylla en ölbutelj, korka den väl och utsätta den en kall vinterdag. Var buteljen full, måste ett af de tu inträffa vid steiningen: antingen går korken ur, eller spränges buteljen. I båda fallen får man hela vattenmassan förvandlad till en isklump.
235. Då en vattenmassa fryser till is, hvarför blir ej isen bugtig utåt, om isen utvidgar sig?
Om en sjö bottenfryser, d. v. s. allt vatten i sjön förvandlas till is, måste dess yta blifva ojämn, emedan vattnet på de djupare ställena utvidgar sig mer än vattnet på de grunda, och utvidgningen endast är fri uppåt. Att så inträffar ser man ofta på små vattensamlingar. I vanliga fall åter fryser blott de öfversta vattenlagren, och isen bildar en fast skorpa, som flyter på vattnet. Då har ju isen haft tillräckligt utrymme öfver hela sjön att utvidga sig, utan att hindras af sjöbottnen, och ytan blir derför jämn.
236. Hvarför spricka tegelstenar, klippor, träd o. s. v. ofta sönder under vintern?
Emedan vattnet under sommaren inträngt genom porer och sprickor i de fasta massorna, der qvarblifvit och vid sin stelning utvidgar sig. Sjelfva detta förlopp är ju ganska enkelt, men förvånande är den oerhörda kraft isen utvecklar. Väldiga klippblock lösgöras på detta sätt från det fasta berget, och isen blir genom sin sprängkraft den förnämsta orsaken till den fasta jordskorpans förvittring. På vissa ställen användes äfven frysande vatten, för att ur klippan utspränga stora stenblock.
237. Huru stor är isens sprängkraft?
Man uppskattar den till mer än 1000 atmosfärens tryck. En atmosfärs tryck är 103,36 kg. på hvarje kvadratdecimeter (1 kv.dm = handens inre yta ungefär).
238. Hvarför böja sig kantstenarna på våra gångbanor ofta utåt?
Emedan, då den fuktiga marken fryser, isen utvidgar sig och pressar kantstenarna ut från gångbanan.
239. Hvarför omlindar man vintertiden vattenledningsrör med halm, kolstybb eller sand?
På det att dessa ämnen, som äro dåliga värmeledare, skola skydda vattnet i rören från att frysa.
240. Hvarför bör man ej fortsätta med murningsarbete, sedan det blifvit fryskallt?
Emedan det våta murbruket fryser, och isen skiljer de särskilda partiklarna från hvarandra. När sedan isen smälter, är hela murbruksmassan genomdragen af kanaler och sprickor, så att stora stycken lossna och falla ned. Dessutom kan det hända, att de våta tegelstenarna ock frysa sönder.
241. Hvarför spricker marken sönder, då det är kallt?
Emedan vattnet i jorden fryser och dervid skiljer jordpartiklarna från hvarandra.
242. Hvarför stelnar ej allt vatten i en sjö till is?
Vi hafva redan nämt, att vattnet hade sin största täthet eller tyngd vid + 4°. Förloppet vid isbildningen måste derför blifva följande. Sedan temperaturen på hösten börjat sjunka, afkyles vattnet så småningom och naturligtvis då först på ytan. Denna afkylning fortsättes, tills ytans temperatur blifvit + 4°. Eftersom vatten af denna temperatur är tyngst, sjunker det öfversta vattenlagret mot djupet, och nytt varmare vatten kommer i stället, som i sin ordning afkyles till + 4°.
