Sida 96
två beståndsdelar syre och väte. Af dessa två kroppar underhåller syre förbränningen bättre än luft, och vätet är en ytterst brännbar kropp.
290. Hvarför fuktar man stenkol?
Emedan vattnet till följd af den starka hettan sönderdelas, och de uppkomna gaserna, som vi nyss sagt, öka förbränningens liflighet.
291. Finns det något som släcker eld bättre än vatten?
På grund af hvad vi här ofvan sagt är öfverösande med vatten ej alltid den bästa eldsläckningsmetoden. Ett annat sätt är att i elden strö svafvelblomma. Då svaflet förbrinner, bildas en gas, svafvelsyrlighet, som ej kan underhålla förbränningen. Svafvelsyrligheten utestänger luften, och elden slocknar. Denna eldsläckningsmetod begagnas oftast vid skorstenseld. Man kastar då in ett par näfvar svafvelblomma bland det brinnande sotet och täpper till så vidt möjligt är alla luftöppningar. Åtskilliga andra ämnen, som vid hetta alstra gaser, otjänliga till att underhålla förbränning, äro ock i bruk, t. ex. de s. k. »eldgranaterna» m. fl.
292. Huru släcker man bäst brinnande olja?
Genom att kasta ett vått skynke öfver elden. Derigenom afstänger man luften, och elden slocknar. Vatten duger ej, emedan oljan flyter ofvanpå vattnet.
293. Hvarför brinner det bättre i en eldstad, om man sopar eller skrapar rent gallret, hvarpå veden eller kolen ligga ?
Emedan man derigenom aflägsnar aska, som hindrar luften att komma till brännmaterialet.
294. Hvarför brinner en koleld bättre, sedan man rört om den?
Af sin tyngd falla kolen tillsammans och försvåra lufttillträdet till de inre partierna. Genom att röra om kolhögen luckrar man upp massan, hvarigenom luften lättare kommer in till kolen.
295. Hvarför känns det ofta kallt om fötterna, oaktadt man sitter framför brasan?
Då det brinner i en kakelugn, uppkommer en luftström, som går inåt eldstaden och ersätter den luft, som användts vid förbränningen. Denna luft intränger genom springor vid dörrar och fönster, och som den är kallare än luften framför brasan, sjunker den nedåt golfvet; deraf förklaras denna känsla af köld, man stundom erfar äfven framför en brasa.
296. Hvad är sot?
Till väsentlig del är sot kolpartiklar, som afsatt sig ur lågan på kalla väggar och föremål. Att sot dock innehåller åtskilligt annat kännes både på dess lukt och smak. Utom kol innehåller det tjära, torrdestillerade oljor, ättiksyra etc.
297. Hvad är rök?
En blandning af sot, vattenånga och andra förbränningsprodukter. Till följd af draget stiger röken uppåt.
298. Hvarför sätter sig mesta sotet i skorstenen och minst i eldstaden?
Så länge röken är het, hålla sig förbränningsprodukterna i gasform, och kolpartiklarna följa då med de heta gaserna. Men ju högre dessa stiga i skorstenen, ju mer afkylas de, förtätas till vätska, och då afskiljes kolet i form af sot, som fastnar efter väggarna af skorstenen.
299. Hvarför synes endast stundtals svart rök uppstiga från en ångmaskins skorsten?
Fig. 84. Draget i en skorsten.
Egentligen är det blott vid de tillfällen, då det påfylles nytt bränsle under ångpannorna, som man ser rök ur skorstenen. Dessemellan är det blott vattenånga som kommer fram. Denna ånga kan visserligen vara nedsmutsad af sot, ett förhållande som nog en
