Sida 126
Stångjärn +1600° C Svafvel +115° Tackjärn 1100° Fosfor 44° Guld 1200° Stearin 62° Koppar 1090° Talg 40° Silfver 1000° Smör 32° Zink 412° Is 0° Bly 334° Mandelolja -9° Tenn 228° Qvicksilfver -39°
510. Kunna alla fasta ämnen smälta?
En del kroppar ansågos länge för osmältbara, och det är först på senare åren man lyckats smälta några af dem. Så t. ex. Iridium, qvarts och kalk, i knallgaslågan; en del sällsynta metaller, i den elektriska strömmen. Ja Despretz tror sig till och med hafva mjuknat upp den hårdsmältaste af alla kroppar, kol, med tillhjelp af en elektrisk, ström från 600 Bunsens element. Man kan derför antaga, att omöjligheten att smälta vissa ämnen ej ligger i deras egen natur utan blott beror på, att vi ej ännu lyckats upptäcka tillräckligt höga värmekällor (se vidare st. 513).
511. Hvilka egendomligheter visa legeringar vid smältning?
Med legering menas en blandning af två eller flere metaller. I allmänhet smälta legeringar vid lägre temperatur än de ingående metallerna. Såsom exempel på lättsmälta legeringar kunna vi anföra: Rose's metall: 2 del. vismut, 1 del bly, 1 del tenn, smältpunkt + 94°; 1 del bly, 1 del tenn, smält- punkt + 189°; 1 del bly, 2 del. tenn, smältpunkt + 171°. Äfven för blandningar af andra ämnen än metaller gäller denna lag. Så t. ex. smälter en blandning af 30 delar stearinsyra och 70 delar palmitinsyra vid + 55°, ehuru ingen af de ingående blandningsdelarna smälter under 60°.
512. Har kännedomen om legeringars olika smältpunkt någon praktisk användning?
Man känner olika legeringar, som smälta vid temperaturer, vexlande mellan +94° ända till + 1,500°. En praktisk användning häraf har man gjort i ångpannan. Som vi redan nämt (st. 493) finnes på hvarje ångpanna en s. k. säkerhetsventil, som vid ett bestämdt ångtryck öppnar sig och utsläpper öfverflödig ånga. Utomlands, särskildt i Amerika, händer det ofta, att samvetslösa maskinister belasta säkerhetsventilen mer än beräknadt är, för att derigenom öka ångans tryck och dermed maskinens kraft. På detta sätt hafva stora olyckor uppstått, till hvilkas förhindrande man länge förgäfves funderade på något medel. Då var det som någon kom att tänka på legeringarnes egenskap, att rätta sin smältpunkt efter legeringens sammansättning. I stället för att belasta ventilen med en vigt, som är åtkomlig för maskinisten, fastlödes densamma medels någon legering. Då ångans temperatur uppnår legeringens smältpunkt, lossnar ventilen, och ångan rusar ut.
På sista tiden har man försökt använda legeringar till dämpandet af eldsvådor. Från hufvudvattenledningsröret utgår ett nät af rör till en byggnads olika delar dessa rör äro på flera ställen försedda med hål, tillslutna medels någon lättsmält legering. Vid upp- kommande eldsvåda smälter legeringen, och vattnet framrusar ur hålen.
Vid elektriska ledningar användas äfven legeringar, för att hindra strömmar af för stor styrka att komma in i apparaterna. Ju starkare en ström är, ju mer upphettas ledningstråden; om då någonstädes i ledningen finnes insatt en tråd af en legering, som smälter vid t. ex. + 120 °, afbrytes strömmen, så snart denna temperatur öfverskrides.
Man kan ock använda legeringar såsom termometer, i det man i elden inför sådana af olika men bekant smältpunkt och sen ser hvilken legering, som sist smälter: i närheten af dess smältpunkt ligger den sökta temperaturen.
513. Hvarför kan ej trä smälta?
Emedan trä i likhet med flere andra kroppar ur den lefvande naturen (t. ex. horn, elfenben, hår ra, m.) redan vid en temperatur af omkring +250° sönderdelas i enklare ämnen, af hvilka de flesta äro gasformiga.
514. Hvad menas med Stelningspunkt?
Den temperatur, vid hvilken en flytande kropp öfvergår till fast. Stelningspunkten och smältpunkten äro för en och samma kropp i allmänhet densamma. Vattnet stelnar till
