Sida 238
898. Hvad förstås med imma och dagg?
Dermed förstås de små vattendroppar, som afsätta sig på kalla föremål, då dessa komma i fuktig luft. Hvar och en har någon gång sett, att en med kallt vatten fylld karafin beslår sig med imma, då den kommer in i ett boningsrum. Skälet härtill är helt enkelt det, att luften närmast karafinen afkyles till daggpunkten (895). Fuktigheten i luften faller då ut och afsätter sig på karafinen. Ett knifblad beslår sig med imma, om det hålles öfver glaset på en brinnande lampa, emedan vid förbränningen bildas vattenånga, som afkyles vid beröringen med det kalla stålet.
Daggen är af alldeles samma ursprung. Under natten afkyles jordytan stundom så mycket, att luften närmast jorden ej kan i ångform qvarhålla den fuktighet den har, utan en del kondenseras eller »faller ut» såsom imma och kallas då dagg. Jordytans temperatur måste då alltid sjunka under lufttemperaturen.
899. Hvar bildas daggen?
På de daggbestänkta föremålen. Daggen faller ej ned, d. v. s. bildas ej i luften. Utfälles vatten i luften, kalla vi det dimma eller moln, beroende på, om utfällningen sker nära jordytan eller högre upp i atmosfären.
900. Hvarför faller ej daggen jämnt på marken?
Emedan vissa delar af jordytan afkylas mer än andra. Detta beror dels på olika strålningsförmåga för värme dels på, att en del kroppar, ehuru af samma temperatur som andra, hafva mindre värme i sig (mindre specifikt värme). Så t. ex. utstrålar gräs mer än sand (om den är tilltrampad); derför faller daggen i gräset men ej i en sandgång. Ju kallare kroppen är, ju mer dagg faller ut på densamma.
901. Hvarför faller det mera dagg, om himmeln är klar än om den är mulen?
Molnen bilda ett täcke, som skyddar jordytan från utstrålningen i den kalla verldsrymden. Vid mulen himmel blir marken ej kallare än luften, och då kan ej någon dagg bilda sig.
902. Hvarför bildas ej dagg, om det blåser?
Emedan den fuktiga luften bortföres af vinden, innan den hinner afkylas till daggpunkten. Äfven om någon dagg skulle bildas, påskyndar blåsten afdunstningen, så att daggen snart åter försvinner.
903. Hvarför bildas ej dagg under lummiga träd?
Emedan trädets löfverk skyddar marken inunder från att genom värmeutstrålning afkylas under daggpunkten.
904. Hvad förstås med rimfrost?
Afkyles jordytan under vattnets fryspunkt, utfälles vattenångan i form af iskristaller; jordytan betäckes med rimfrost.
Rimfrost är ej annat än frusen dagg.
905. Huru är det möjligt, att frost kan inträffa under sommaren?
Detta inträffar, om daggpunkten ligger under 0°. Daggpunkten var ju den temperatur, vid hvilken luftens fuktighet började att kondenseras till vatten (895). Är luften torr, ligger tydligen daggpunkten långt under den för tillfället rådande lufttemperaturen; är luften fuktig, ligga lufttemperaturen och daggpunkten hvarandra nära. Skall således frost inträffa under sommaren, måste luften vara mycket torr och himmeln klar.
906. Huru skall man med någorlunda visshet kunna förutsäga, om frost skall inträffa under natten?
Man bestämmer på aftonen medels psykrometern daggpunkten (naturligtvis i närheten af det ställe, der man fruktar frost). Ligger daggpunkten mycket öfver 0 °, är det ej sannolikt att frost inträffar; ligger den nära eller under 0°, är fara för handen.
För att ur psykrometerns angifvelser säkert kunna sluta till daggpunkten, bör man hafva tillgång till s. k. Psykrometertabeller.
Som en ungefärlig bestämning kan gälla, att
