Sida 248
944. När förekommer hagel?
Oftast under den varma årstiden och i synnerhet i den tempererade zonen (113).
Fig. 253. Genomskärning af ett hagelkorn.
945. Huru uppstå trindsnö och hagel?
Angående uppkomsten af dessa naturfenomen sväfvar man ännu i stor ovisshet, och en mängd naturforskare hafva försökt sig på lösningen af denna fråga. Det märkligaste bidraget till problemets lösning har Dufour i Lausanne lemnat. Enligt hans förklaring bildas hagel och trindsnö genom vattendropparnes öfverkylning (230). Under vanliga förhållanden är det mycket svårt att öfverkyla vattnet, ty den ringaste rörelse hos vattnet förvandlar detta ögonblickligen till is. Men Dufour har visat, att en vattendroppe, som sväfvar fritt i ett medium (ämne) af samma täthet som vattnet, kan afkylas flere grader under noll utan att frysa. Dylika öfverkylda vattendroppar hålla sig bättre än vanligt öfverkyldt vatten och bringas lättast till stelning genom beröring med en isflinga. Dufour anser derför, att hagel och trindsnö bildas derigenom, att snöflingor falla genom ett starkt afkyldt moln. Är molnet mycket afkyldt och dropparna små, uppstår trindsnö; är afkylningen svagare och dropparna stora, uppstår hagel.
946. Hvad är orsaken till det egendomliga ljud, som föregår en hagelby?
En del meteorologer anse det härröra af hagelkornens sammanstötning i luften, andra tro det bero på elektriska urladdningar. Hagel åtföljes nämligen oftast af åskväder.
947. Hvad förstås med »isbark»?
Vattendroppar som stelnat till is, då de träffat jordytan. Isbarken uppstår egentligen ur tät dimma och anses äfven bero på vattnets öfverkylning.
948. Hvarför sätter sig isbark endast på den ena sidan af en trädgren eller qvist?
Om vattendropparna i dimman bestå af öfverkyldt vatten, så är det tydligt, att mesta isen skall sätta sig på trädets »vindsida», d. v. s. den sida som träffas af vinden, ty vid vattendropparnes stöt mot trädet förvandlas de ögonblickligen till is. Den motsatta sidan ligger i lä.
949. Hvad är orsaken till blodregn, svafvelregn, askregn, m. fl. likartade företeelser?
Dessa fenomen hafva intet samband med nederbörden utan hafva sin orsak i jordiskt stoft, antingen af mineraliskt eller organiskt ursprung, som af vindarna förts upp i luften och sedan faller ned. Bland organiska ämnen, som på detta sätt regna ned, är frömjölet af vissa växter (t. ex. barrträden), infusionsdjur o. s. v. de vanligaste.
950. Hvad förstås med vind?
Med vind förstår man luft i rörelse. Luften kan röra sig antingen långs jordytan, d. v. s. i horisontel led, eller också i riktning uppåt eller nedåt. Det är endast rörelsen långs jordytan, som i egentlig mening kallas vind. Hvad som kännetecknar en vind är dess riktning och dess styrka.
951. Huru angifves vindens riktning?
Derigenom att man nämner det väderstreck, från hvilket vinden blåser. Vanligen angifvas 16 vindriktningar, nämligen de 8 hufvudstrecken, som äro angifna på den vanliga kompassen (729), och mellan hvart och ett af dessa ett streck. Man får då följande vindriktningar: N, NNO, NO, ONO, O, OSO, SO, SSO, S, SSV, SV, VSV, V, VNV, NV, NNV.
952. Huru angifves vindens styrka?
Antingen genom att bestämma vindens hastighet (uttryckt i meter) eller dess tryck
