Sida 116
försiggick vid en bestämd temperatur (kokpunkten) och från vätskans inre (se 472).
442. Hvad menas med sublimering?
En del fasta kroppar kunna, om de genom upphettning förvandlats till gaser, direkt från det gasformiga tillståndet återgå till fast form, hvilken då alltid blir som stoft eller pulver; detta kallas sublimering. En sådan kropp är svafvel, som under namn af svafvelblomma utgör ett sublimat af svafvelgas.
443. Hvilka omständigheter påskynda afdunstningen?
Värme, stor afdunstningsyta, torr luft och lågt lufttryck. De båda första omständigheternas inflytande är sjelfklart, torr luft påskyndar afdunstningen på den grund, att sådan luft kan i sig upptaga eller så att säga uppsuga en större mängd vätska, än om luften redan förut är uppfylld med ånga eller fukt. Af denna orsak påskyndas afdunstningen genom blåst, emedan derigenom den fuktiga luften bortföres och ersättes af ny. Starkt lufttryck måste tydligen verka hindrande för vätskemolekylerna att öfvergå i luften d. v. s. blifva ånga; minskas detta tryck, påskyndas derför afdunstningen.
444. Hvarför svalnar en het dryck fortare, om den slås på ett fat, än om den förvaras i en kopp?
Emedan afdunstningsytan förstoras, då vätskan slås på fatet, hvarigenom afdunstningen påskyndas; men afdunstning är förenad med värmeförlust (det bindes värme vid afdunstning) derför kallnar drycken fortare på fatet än i koppen.
Genom att blåsa på den heta vätskan, påskyndas än mer afdunstningen och i följd deraf afsvalningen.
Ett annat skäl är, att vanligen blott en del af koppens innehåll på en gång slås på fatet, men ju mindre mängden är, ju fortare afkyles den.
445. Hvarför torkar allting fortare i solskenet än i skuggan?
Emedan solvärmet påskyndar afdunstningen af det vatten, som orsakar fukten.
446. Hvarför torka våta kläder fortare, då det blåser?
Emedan torkningen består i vattnets afdunstning ur kläderna, och denna påskyndas af blåsten.
Af hvad som är sagdt i svaret 443 inses, att det endast är, då torr luft blåser igenom kläderna, som den i någon väsentlig mån påskyndar torkningen.
447. Huru bör man fördelaktigast placera våta kläder, som äro uthängda till torkning?
Som allmän regel gäller, att de böra hängas så luftigt och fritt som möjligt, på det luften må kunna stryka fram emellan de särskilda plaggen. Man bör derför ej sätta klädstrecken för tätt intill hvarandra och naturligtvis ej sätta ett vått plagg ofvanpå ett annat. Hängas kläderna på en torkvind, der det således bör finnas godt drag, böra om möjligt klädstrecken spännas mellan de sidor af vinden, på hvilka dragluckorna befinna sig. Derigenom kan luften lättare cirkulera mellan kläderna.
448. Huru är det möjligt att torka kläder i fria luften under vintern?
Då det är kallt, fryser visserligen vattnet i kläderna till is, men isen afdunstar ehuru mycket långsamt, och sålunda torka kläderna.
449. Hvarför sker afdunstningen fortare på höga berg?
Emedan lufttrycket der är mindre än vid hafsytan.
450. Hvarför är marken fuktigare i skogen än på öppna trakter?
Trädens löfverk utestänger solstrålarna från jordytan, och luften under träden sättes endast i ringa grad i rörelse af vindarna, så att luften i skogen alltid är fuktig. Under sådana förhållanden kan ej marken någonsin fullständigt torka.