Sida 75
166. Huru skall man med kännedom om ljudets fortplantningshastighet kunna på ett ungefär beräkna afstånd?
Som vi redan nämt, går ljudet 340 meter vid 16° temperatur; framdeles få vi lära oss, att ljusets hastighet är så enorm, att alla afstånd på jorden dervidlag äro försvinnande, eller med andra ord, i samma ögonblick man ser något, har det ock inträffat. Om man således observerar det antal sekunder, som förflyter mellan det man ser och hör ett fenomen, är det blott att sedan multiplicera antalet sekunder med 340, då man får afståndet i meter. Antag t. ex. att från ett fartyg på sjön afskjuten ett kanonskott; man ser blixten, men först 10 sekunder derefter hör man skottet; det är då tydligen 3,400 meters afstånd till fartyget. På samma sätt kan man ock beräkna, hur långt bort ett åskmoln befinner sig, genom att observera antalet sekunder, som förflyter mellan blixten och knallen.
167. Går ljudet lika fort nedifrån och uppåt som uppifrån och nedåt?
Bravais och Martins hafva i alperna anstält försök för besvarande af denna fråga. Observationsorterna befunno sig på en höjdskilnad af 2,079 m., och de funno samma värde på ljudets fortplantningshastighet, vare sig det signalerades från den högre eller den lägre stationen.
168. Huru stor är ljudets hastighet i andra ämnen?
Ljudets hastighet i vatten bestämdes år 1827 af Colladon och Sturm medels observationer på Geneversjön, hvarvid de funno hastigheten vara 1,435 m. eller 4 1/2 gånger så stor som i luften. Wertheim och Kundt bestämde den i en mängd fasta ämnen och funno den i allmänhet större än i luft; så t. ex. i stål 15, i glas 15, i koppar 12 gånger större.
169. Hvarför hör man hästtramp o. dyl. bättre, om man lägger örat till marken?
Emedan ljudet fortplantar sig bättre i jorden än i luften, hvilket beror på, att fasta ämnen i allmänhet äro mer elastiska i förhållande till sin täthet än de gasformiga.
170. Hvarför dämpar bomull, ull, sågspån etc. ljudet?
Emedan dessa ämnen bestå af många skilda delar, och ljudet behöfver för att komma fram ett kontinuerligt eller sammanhängande ämne att röra sig i. Träffar ljudet mjuka och ojämnt fördelade kroppar, utsläckes det snart. Ett tydligt exempel härpå hafva vi i ett champagneglas, som då det är fyldt med vatten klingar starkt, men fyldt med champagne får ett doft ljud, emedan vätskan öfverallt är uppblandad med kolsyredroppar.
171. Hvarför höres ett fickurs pickande bättre, om uret lägges på ett bord eller upphänges på väggen, än om det hålles fritt i luften?
Emedan ljudet af slagen från klockan återkastas och förstärkes, genom att bordet sjelft sättes i dallringar.
172. Huru är det möjligt att höra något, äfven fast öronen tilltäppas?
Emedan ljudet fortplantas genom hufvudskålens benmassa in till hörselnerven. Det är tydligt, att man i så fall hör bäst, om den ljudande kroppen berör hufvudskålen.
II.
173. Hvaraf kommer eko?
Eko är ljudets återkastning från ett föremål, så långt aflägset, att det reflekterade ljudet af örat kan skiljas från det direkta.
174. Är ekots hastighet den samma som ljudets egen?
Ja, ty ljudet går fortfarande genom samma ämne.
175. Huru långt borta måste en vägg vara, för att ett eko skall uppkomma?
Är det ett enstaka ljud, måste väggen befinna sig ungefär 17 meter från den
