Sida 191
848. Hvilka olikheter visa de båda kolspetsarna hos ljusbågen?
sig spetsigt. Skälet härtill är, att kol partiklar oupphörligt af strömmen föras från det positiva till det negativa kolstycket. Till följd af sin trubbiga eller rent af urhålkade spets reflekterar det positiva kolet ljuset, hvarför man alltid sätter positiva kolspetsen öfver den negativa, hvarigenom den största ljusmängden kastas ned på jordytan. De små runda dropparna, som synas på kolen, härröra af smälta metallsalt (kiselsyrade salt), som förorena en del kolsorter och af hettan smälta och samla sig i droppar, hvilka rinna utefter kolspetsarna och, då de inkomma i själfva ljusbågen, öka ledningsmotståndet, hvarigenom strömmen försvagas, och ljuset blir ojämnt. Kolens godhet betingas just af frånvaron af dylika föroreningar.
Med afseende på ljusmängden, som utstrålar från de olika delarna af ljusbågen, föreligga en mängd under de senaste åren företagna mätningar. Själfva ljusbågen utstrålar 5 % af hela ljusmängden, det negativa kolet 10 % och det positiva 85 %.
Fig. 214. Förstorad bild af kolspetsarna i ljusbågen.
De olikheter, vi här ofvan nämt förefinnas mellan det positiva och det negativa kolet i ljusbågen, gälla blott, då strömmen är ensriktad, d. v. s. alltid går i samma riktning. Detta inträffar alltid, då strömmen alstras af en galvanisk stapel. Men genom Faraday's upptäckt af induktionsströmmarna (se nedan) har man fått strömmar, särdeles lämpliga för elektrisk belysning, hvilka oupphörligt vexla riktning. Då ljusbågen alstras af en sådan vexelström, upphör tydligen
Källa: Project Runeberg ·