Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna

1291. Huru beredes stearin?

Stearinet i våra vanliga stearinljus hemtas ur de gräsätande djurens talg eller ock ur vissa växter (palmolja) och är kemiskt sedt en blandning af stearinsyra och palmitinsyra. För att framställa dessa syror kokas fettet med kalk, som med palmitin- och stearinsyrorna bildar kalksalter. Genom att sedan behandla dessa salter med svafvelsyra bildas svafvelsyrad kalk, och syrorna bli fria.

Stearinljusen förfärdigas sedan genom att gjuta den smälta och renade stearinmassan i formar (se fig. 287).

Fig. 287. Stearinljusformar.

1292. Hvilka egenskaper har glycerin?

Glycerin är en tjockflytande, söt vätska, som fås såsom biprodukt vid tvål- och ljusfabrikationen. I rent tillstånd stelnar den vid ungefär 0°, men utspädd med vatten (1 del glycerin och 1 del vatten) kan den hålla sig flytande ända till — 30°.

Till följd af dessa egenskaper jämte några andra (svår att förflyktiga, ej kristalliserande, svår att sönderdela) är glycerin ett mycket användt preparat. Blandad med lim bildar den en mjuk, elastisk massa som användes i hektografer.

1293. Hvarifrån fås kautschuk?

Kautschuk är ett kolväte, som ingår i mjölksaften hos vissa i Ostindien och Syd-Amerika växande träd på samma sätt som fettkulorna i vanlig mjölk. Man får kautschuk genom att afdunsta mjölksaften öfver eld, hvaraf den får sin svarta färg. Kautschuk är löslig i kolsvafla och smälter vid 125°.

1294. Huru fås vulkaniserad kautschuk?

Genom att blanda kautschuk med svafvel och upphetta blandningen. Fortsättes upphettningen en längre tid, blir massan hård som elfenben och kallas då ebonit. Ebonit användes till kammar, fysiska instrument m. m.

1295. Huru fås guttaperka?

Är en produkt snarlik kautschuk och fås ur mjölksaften af ett i Indien och på de ostindiska öarna växande träd, Isonandra gutta.

1296. Hvad är benzin?

En flyktig, lättantändlig vätska, som fås genom destillation af stenkolstjära. Benzin innehåller en mängd flyktiga oljor, hvaribland benzol. Benzin är ett utmärkt lösningsmedel för fett, hvarför det mycket användes såsom fläckvatten och till tvätt. Till följd af dess lättantändlighet bör man aldrig företaga dylik tvätt vid eldsljus.

1297. Hvarifrån fås anilin?

Som destillationsprodukt ur stenkolstjära. Man framställer först s. k. nitrobenzol genom inverkan af salpetersyra på benzol, som sedan reduceras till anilin genom tillsats af ämnen som utveckla vätgas (järn och saltsyra). Syret i nitrobenzolen utbytes då mot väte.

Anilinfärgerna äro ytterst sammansatta föreningar, som innehålla en mängd andra ämnen utom anilin. Anilinfärgerna utmärka sig för sin glans och klarhet, de äro mycket billiga och fästa i allmänhet direkt (utan »beta») på tyget.