Read Runeberg

Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna

Originalsida 36
Originalsida 36
Originalsida 36
Originalsida 37
36–37

Sida 36

122. Huru rör sig månen?

i en ej fullt cirkelformig bana kring jorden, och slutligen går den kring solen; den sista rörelsen blir en naturlig följd af den andra. En himmelskropp, som åtföljer en planet såsom jorden på dess färd kring solen, kallas »drabant».

Fig. 48. Karta öfver månen sedd i en vanlig kikare.

Månens afstånd från jorden, eller månbanans radie, är i medeltal 60 jordradier, eller 38,000 nymil; sin bana kring jorden genomlöper månen i riktning från vester mot öster på en tid af 27 d. 7 t. 43 m. 11,5 s., hvilket kallas ett sideriskt omlopp. Under det månen utfört denna promenad, har jorden dock rört sig i sin bana kring solen ett stycke i samma riktning, det måste derför dröja något mera, innan solen, jorden och månen sinsemellan intaga samma lägen, som de egde vid utgångspunkten. Den tid, som behöfs för månen att röra sig så, att de tre kropparna två gånger å rad intaga samma lägen, kallas ett synodiskt omlopp och är 29 d. 12 t. 44 m. 2,9 s.

Källa: Project Runeberg ·