Sida 145
710. Hvad förstås med hägring?
nedsänkta under den verkliga ytan. Hägringar förekomma vanligast i de heta länderna, på stora slätter t. ex. Afrikas öknar, Egypten m. fl. ställen, eller ock i de kalla hafven kring polerna. Mellan hägringen i de varma och i de kalla trakterna finnas en betydlig skilnad deruti, att i de varma länderna visar sig hägringen under den verkliga jordytan, men i polartrakterna synas hägringarna uppe i luften. Hägringen, sådan den förekommer i Egypten, förklaras sålunda. Vid lugnt väder kan det hända, att luftlagren närmast jordytan, som upphettas betydligt af utstrålningen från marken och derför äro lättare än de ofvanför liggande, i alla fall ligga stilla, utan att stiga i höjden. Under denna förutsättning kunna ljusstrålarna från ett någorlunda högt föremål (ett träd, en byggnad o. s. v.) komma till åskådarens öga på två vägar.
Fig. 148. Spöket på Brocken.
Först ser ögat C (fig. 149) direkt palmträdet A; men från A utgå strålar, som, då de gå nedåt, enligt antagandet komma till allt tunnare och tunnare luftlager, hvarigenom strålarne allt mer och mer böjas från normalen, tills slutligen total reflexion uppstår vid B, strålen vänder uppåt, så att den beskrifver bågen ABC. Ögat ser då punkten A i riktningen CD. Samma gäller om alla andra punkter af palmträdet, hvarigenom en upp- och nedvänd bild af palmen synes under ytan vid D. För den trötte ökenvandraren upprulla sig bedrägliga bilder af aflägsna byar och oaser, hvilka likasom spegla sig i en vidt utbredd, lugn vattenyta. Själfva jordytan från D och bort mot horisonten är osynlig; han ser de mera upphöjda partierna direkt och genom reflexion upp- och nedvända, alldeles så som vore de belägna i en stor sjö. Under Napoleons fälttåg i Egypten ledo soldaterna mycket af dessa synvillor, då de efter en tröttande marsch sågo palmlundar och byggnader spegla sig i hvad de trodde vara en svalkande sjö. Glade påskyndade de sin
Källa: Project Runeberg ·