Sida 234
985. Hvilket inflytande har ett annalkande oväderscentrum på väderleken?
form med släta ytor, som intaga en bestämd lutning mot hvarandra. Sådana ämnen sägas kristallisera och en på detta sätt stelnad kropp kallas en kristall. Äfven om denna sträfvan efter yttre bestämd form ej kan fullföljas, visa sådana kroppar i sin inre byggnad kristallytor och kallas då kristalliniska t. ex. gjutjärn, tenn.
994. Hvad förstås med en amorf kropp?
De kroppar som hvarken antaga kristallform ej heller visa någon kristallinisk struktur eller byggnad.
995. Efter hvilka lagar förena sig atomerna?
1:o Hvarje kemisk förening innehåller sina beståndsdelar (atomer) i oföränderliga vigtsförhållanden. Detta innebär, att proportionen mellan de grundämnen, som ingå i ett gifvet sammansatt ämne, alltid är densamma. Så t. ex. består rent vatten, hvarifrån det för öfrigt än må härstamma, af 2 vigtsdelar väte på 16 delar syre. I 1 kilogram vatten finnes således 111 1/9 gram väte och 888 8/9 gram syre. Kemiska föreningar bildas således endast mellan bestämda mängder af beståndsdelarna.
2:o. En del grundämnen kunna förena sig med ett annat grundämne i mer än ett förhållande, men då äro alltid de större mängderna någon enkel mångfald af den minsta, ingående mängden. Så t. ex. kunna syre och qväfve bilda 5 föreningar, der 28 vigtsdelar qväfve ingå förening med 16, 32, 48, 64, 80, eller som det kan skrifvas 16, 2X16, 3X16, 4X16, 5X16 vigtsdelar syre.
996. Hvad förstås med en syra?
Dermed förstås först alla surt smakande vätskor, hvilka i mer eller mindre grad angripa (fräta) metaller. Namnet har sedan utsträckts till alla sådana ämnen, som i kemiskt hänseende förhålla sig på samma sätt som de sura vätskorna. Äfven fasta (lösliga eller olösliga) kroppar kallas således för syror, om de i öfrigt hafva en syras egenskaper. De lösliga syrorna förändra blå lackmusfärg till röd.
997. Hvad förstås med en bas?
En del kroppar, som ock äro frätande, skilja sig dock väsentligt från syrorna. Deras smak är lutaktig, de angripa ej metaller och förändra röd lackmusfärg till blå. Dessa kroppar kallas baser eller alkalier. Hit höra i främsta rummet de kroppar, som för sin frätande eller brännande förmåga kallas »kaustika»: kaustik kalk, kaustikt kali, kaustikt natron och kaustik ammoniak.
998. Hvad förstås med ett salt?
En syra inverkar ej kemiskt på en annan syra ej heller en bas på en bas. Deremot finnes starkt föreningsbegär mellan en syra och en bas. Den kemiska produkt, som uppstår genom inverkan af en syra på en bas, kallas ett salt. Salterna hafva ej något föreningsbegär till hvarandra, de hafva hvarken sur eller lutsmak och förändra antingen ej alls lackmusfärg eller ock olika för olika salt.
999. Huru indelas grundämnena?
Sedan gammalt har man indelat grundämnena i två grupper: metaller och metalloider. Denna indelning grundar sig mer på kropparnes fysiska än kemiska egenskaper och är för somliga ämnen svår att iakttaga, hvarför ock ett eller annat element af en författare räknas till metallerna, af en annan till metalloiderna.
Metalloiderna leda dåligt värme och elektricitet, hafva ej »glans» och äro ofta genomskinliga. Metallerna leda bra värme och elektricitet, hafva »metallglans» och äro ogenomskinliga. Metallerna äro i öfvervägande antal »elektropositiva», d. v. s. dragas till den negativa polen i en voltameter (835); metalloiderna äro »elektronegativa.
1000. Hvilka äro de förnämsta metalloiderna?
Syre, väte, qväfve, kol, svafvel, fosfor, klor, brom, jod, fluor, kisel, bor.
1001. Hvilka äro de vigtigaste metallerna?
Kalium, natrium, kalcium, zink, qvicksilfver, bly, koppar, silfver, tenn, aluminium, järn, nickel, guld, platina.
Källa: Project Runeberg ·