Sida 275
985. Hvilket inflytande har ett annalkande oväderscentrum på väderleken?
förekommer såsom små, färglösa, genomskinliga kulor, hvars diameter vexlar mellan 0.002 och 0.01 millimeter, uppslammade i mjölken. Alla andra föreningar förekomma i löst form.
1263. Hvad förstås med kondenserad mjölk?
För att bevara mjölk och äfven för att göra den lämpligare till försändning afdunstas vanlig mjölk i s. k. vakuumpannor under tillsättande af vanligt socker till en seg massa. Den kondenserade mjölken inpackas i bleckburkar som vanliga konserver. Utröres den med sin femdubbla volym vatten, fås ett preparat, som alldeles liknar vanlig mjölk, endast med sötare smak.
1264. Hvarför är mjölken hvit?
Emedan fettkulorna äro så små och talrika. Fenomenet blir derför detsamma, som då sönderstött glas eller vattenskum synes hvitt (693).
1265. Hvad är grädde?
En mycket tät samling af fettkulor (fig. 285), som uppstått derigenom, att fettkulorna till följd af sin mindre tyngd i stillastående mjölk stigit upp mot ytan och bildat ett sär- skildt lager.
Fig. 285. Fettkulor i grädde.
1266. Huru kan man medels en s.k. »separator» skumma mjölk?
I separatorn försättes mjölken i en hastig rotationsrörelse. Den dervid uppstående centrifugalkraften (3) drifver fettkulorna åt ett håll, hvarigenom de kunna afskiljas från mjölken.
1267. Hvarför surnar mjölk?
Emedan mjölksockret lätt öfvergår i mjölksyra. Detta sker synnerligen fort, om mjölken befinner sig vid 30 à 40° temperatur utsatt för luftens inverkan, emedan mjölksockrets förvandling är orsakad af en bakterie, som bäst trifves i denna temperatur.
1268. Huru kan man förhindra mjölk från att surna?
Genom att tillsätta surt kolsyradt natron (bikarbonat), borax (aseptin) eller salicylsyra. Hålles mjölken afkyld, försvåras derigenom surnandet, emedan bakterierna ej få någon för dem passande temperatur.
1269. Hvad förstås med kumyss?
Ett slags mjölkbrännvin, som en del nomadfolk använda. Kumyss fås bäst ur stomjölk, som får jäsa, så att sockret förvandlas i alkohol och kolsyra.
1270. Hvarför bildas alltid »skinn» på kokt mjölk?
Emedan en del ägghvitekroppar i mjölken koagulera.
1271. Huru är ost sammansatt?
Ost utgöres hufvudsakligen af kasein, en ägghvitekropp som koagulerar genom inverkan af någon syra eller genom »löpe». Ost innehåller utom kasein äfven fett och mjölk. Genom ett slags jäsningsprocess undergår kaseinet en förvandling, hvarigenom kaseinets hvita färg öfvergår i gul, och en tät, fet massa bildas. Ostens egendomliga lukt härrör från en del syror, ammoniak m. m., som genom jäsningsprocessen bildas.
1272. Hvarför äro en del ostsorter uppfyllda med blåsor?
Emedan mjölksockret genom jäsningsprocessen förvandlats till kolsyra, som samlar sig i blåsor och gör osten porös.
1273. Hvad är mesost?
Ett preparat som beredes ur den efter ostberedningen qvarblifna vasslan. Mesosten innehåller således hufvudsakligen mjölksocker.
Källa: Project Runeberg ·