Sida 11
5. Med hvilken hastighet når en fallande kropp marken, om den faller från olika höjd?
36. Hvad menas med en lyftkran?
Fig. 19. Lyftkran.
Lyftkranen är en sammansättning af vind- spelet och blocket samt tjenar till att lyfta tyngder. Ibland är kranen orörlig, se fig. 19, vanligare är dock att den kan vridas kring en vertikal axel, hvilket är af nytta, då man vill flytta tyngden i horizontalplanet.
37. Hvarför använder man ett lutande plan, då man vill forsla stora tyngder i höjden?
Fig. 20. Lutande plan, D kroppens tyngdpunkt DA tyngdens storlek.
Ett bräde som lutar snedt mot horizonten kan vara ett exempel på ett lutande plan. Antag att i fig. 20 P föreställer en kropp, hvars vigt må representeras af linien DA (D är då kroppens tyngdpunkt). Vill jag föra kroppen uppför planet behöfver jag ej använda större kraft än den som representeras af linien DC. Den andra kraften DB, som tillsammans med DC har DA till resultant motverkas af planet. Nu är tydligen DC alltid mindre än DA, och mindre i samma förhållande som planet lutar mindre. Man kan derför medels ett lutande plan föra tunga bördor till en högre nivå. Men naturligtvis gäller här som vid alla maskiner vår bekanta sats: hvad man besparar i kraft förlorar man i tid. Lutar planet föga, blir vägen så mycket längre.
III
38. Hvad menas med mekaniskt arbete?
Om jag lyfter 1 kilogram 1 meter högt eller 2 kg. till samma höjd, så har jag i senare fallet ansträngt mig mer än i förra fallet. I båda fallen har jag uträttat hvad alla kalla för ett arbete. Att lyfta 1 kg. 2 m. är också tydligen större arbete än att lyfta 1 kg. 1 m. I båda dessa exempel var ena arbetet dubbelt så stort som det andra. Att draga en spanmålssäck längs magasinsgolfvet är ett ganska styft arbete, lättare går det, d. v. s. mindre arbete erfordras det, om säcken lägges på en vagn och rullas längs golfvet, ehuru säcken ej blifvit ett grand lättare genom att läggas på vagnen, men friktionen eller hindret för rörelsen har blifvit mindre.
Fig. 21. Pålkran; det arbete som användes vid K för att lyfta tyngden P, återfås då P får falla på pålen I. (Se spalt 23).
Källa: Project Runeberg ·
