Sida 7
5. Med hvilken hastighet når en fallande kropp marken, om den faller från olika höjd?
experiment utfördes första gången i stort af fransmannen Foucault 1851, hvilken upphängde en 50 met. lång pendeltråd af ståltråd, nedtill belastad med en kopparkula af 28 kg. vigt, från kupolen af Panthéon i Paris. Den långa pendeln rörde sig majestätiskt och behöfde 8 sekunder för en svängning.
19. Huru uppmätas krafter?
Tyngdkraftens storlek uppmätes, som vi veta, medels vigter. På samma sätt kunna alla andra krafter uppskattas. Man kan ock till detta ändamål begagna sig af den form- förändring en stålfjeder undergår i följd af kraftens inverkan. Är det t. ex. frågan om att uppmäta dragförmågan hos en häst eller något dylikt betjenar man sig vanligen af en s. k. dynamometer. En sådan består af en vinkelböjd stålfjeder EAD (se fig. 8), i hvars ändar äro fästade graderade bågar, som löpa ut genom hål på motstående vinkelben. Fästes den ena bågens fria ända, och den kraft som skall uppmätas får verka på den andra bågens fria ända, kommer tydligen fjedern att böjas tillsammans, och sammanböjningens. storlek afläses på graderingen, som förut är värderad i kilogram, d. v. s. för hvarje streck finnes antecknadt, hur många kilogram som behöfvas för att böja fjedern till det strecket.
Fig. 8. Dynamometer.
20. Hvilket sammanhang finnes mellan kraft, massa (vigt) och hastighet?
Då vi definierade en kraft, sade vi, att den alltid sträfvade att åstadkomma rörelse. Om två krafter hvar för sig meddela olika hastighet åt en och samma kropp, så att t. ex. den ena meddelar kroppen dubbelt så stor hastighet som den andra, är tydligen den förra kraften dubbelt så stor som den senare. Men å andra sidan om samma kraft skall sätta två massor i rörelse, af hvilka den första massan är dubbelt så stor (tung) som den andra, så blir tydligen den meddelade hastigheten i förra fallet blott hälften af hvad den blir i senare fallet. Man brukar sammanfatta detta i följande lag: kraften är lika med massan multiplicerad med den tillökning i hastighet, som kraften meddelat massan på 1 sekund.
21. Hvilken skilnad är det mellan en kropps massa och vigt?
En kropps massa är en oföränderlig storhet, under det att kroppens vigt förändras på samma gång som tyngdkraften, d. v. s. om man flyttar sig till olika punkter på jorden. Man får reda på en kropps massa genom att dividera kroppens vigt med tyngdkraftens acceleration, d. v. s. 9.8 meter. Detta är ju tydligt, efter som kroppens vigt, d. ä. tyngdkraftens verkan på kroppen, enligt föregående stycke är lika med massan multiplicerad med den tillväxt i hastighet, som tyngdkraften kan meddela kroppen, om den får falla fritt, d. v. s. 9.8 met.
22. Hvad menas med rörelsemängd?
Detta begrepp, som mycket användes i mekaniken, är produkten af kroppens massa och hastighet. Rörelsemängden kan således också tjena som ett mått på en kraft.
23. Hvad är resultanten till flere krafter?
Om en enda kraft verkar på en kropp, måste kroppen röra sig åt det håll, hvaråt kraften sträfvar att föra densamma, och med en hastighet som beror på kraftens storlek. Verka åter flere krafter samtidigt på kroppen, sträfvande åt skilda håll, så kan naturligtvis kroppen ej heller nu röra sig i mer än en rigtning och med en viss hastighet.
Hans rörelse kan då anses såsom resultatet af en enda krafts inverkan, och denna kraft, som således gör samma verkan som alla de på kroppen verkande krafterna, kallas deras resultant.
Om t. ex. två arbetare draga en vagn åt samma håll, så ernås samma resultat, om en enda med deras sammanlagda styrka droge vagnen åt samma håll. Draga de åt
Källa: Project Runeberg ·