Sida 8
5. Med hvilken hastighet når en fallande kropp marken, om den faller från olika höjd?
motsatta håll, rör sig vagnen åt den starkares med en kraft, som är lika med skilnaden mellan bådas styrka.
24. Huru fås resultanten till två eller flere, krafter, som verka i samma punkt men i vinkel mot hvarandra?
Fig. 9. Kraftparallelogrammen.
Låt oss ha krafterna AB och AC, (fig. 9, der liniernas storlek och rigtning betecknar krafterna). För att få deras resultant drager man genom B en linie jämnlöpande (parallel) med AC, och genom C en linie parallel med AB. Dessa linier råkas i D, och figuren ABDC kallas en parallelogram. Drages då AD (diagonalen), så representerar AD resultanten. Detta vill säga, att punkten A går till D, om krafterna AB och AC angripa i A. Vore det fler än två krafter utgående från A, söker man först resultanten till två af dem, derefter resultanten till den nyss funna resultanten och den tredje kraften, och så hela vägen, tills blott en resultant återstår.
25. Hvad förstås med en kropps tyngdpunkt?
Hvarje kropp anser man bestå af en mängd smådelar (molekyler), hvarje molekyl drages då mot jorden, och summan af alla dessa dragningskrafter är kroppens tyngd. I stället för alla dessa små krafter har man då en enda (tyngden), och den punkt i kroppen der denna verkar kallas tyngdpunkt.
26. När står en kropp stadigt?
Kännedomen om läget af tyngdpunkten är af nytta, då det blir fråga om att afgöra, huruvida kroppen står stadigt eller ostadigt (om jämvigten är säker eller osäker). Kroppen står säkert, om den lodräta linien från tyngdpunkten träffar bottenplanet inom de punkter, der kroppen berör bottenplanet, se fig. 10 och 11. Fig. 10. Säker jämvigt.
Fig. 11. Osäker jämvigt.
II
27. Hvad menas med en maskin?
Hvarje anordning, hvarigenom man kan öfverföra verkan af en kraft från en punkt till en annan.
28. Hvad är en häfstång?
Denna den enklaste af alla maskiner består af en stång, rät eller krokig, som kan vrida sig kring ett stöd, kalladt understödspunkt, och på hvilken verka två (eller flere) krafter, som sträfva att vrida stången åt motsatta håll.
I praktiken kallas den ena kraften (den som arbetar) kraft, den andra åter (det motstånd som skall öfvervinnas) last. Afståndet från understödspunkten till de punkter der
Källa: Project Runeberg ·