Sida 101
DE GAMLA TORGBRUNNARNAS ARFTAGARE.
HUFVUDSTADENS VATTENVERK. STOCKHOLMSBREF. — Fotografierna tagna för HVAR 8 DAG af fotograf Ellqvist, Stockholm.
FILTRERBASSANCERNA.
|h ör en tid sedan innehöll HVAR 8 DAG en fotografi af den gamla brunnen på Brunkebergs torg, hvilken i dagarne undergått en väl-behöflig renovering och nu ser ut att kunna äfven för våra barnbarn berätta, hur våra förfäder hade sitt vattenledningsväsen ordnadt. Kort efter det att denna kvarlefva från det gamla Stockholm tilldragit sig uppmärksamheten, fästas den — genom explosionen i vattentornet vid Mosebacke torg — vid det vattenledningssystem, som tagit arfvet efter de gamla torgbrunnarna. Det kan icke skada, att vi, som dagligen draga fördel af detta systems bekvämligheter, erinra oss, när och hur det tillkommit — om vi öfverhufvud taget hört talas om det törut — och hur det fungerar.
Kapten F. V. Hansen, som med nit och skicklighet utöfvar högsta tillsynen öfver hufvudstadens vattenledningsväsen, berättar själf därom, att åtminstone på 1500-talet vattenledningar voro kända i vårt land — 1554 skref Gustaf Wasa till hertig Erik om sin »Öffnerländskt watukonstener, benempd Jacob Essell» — och att i riksrådets protokoll för den 1 o oktober 1638 läses: »Vardt ock omtalt, att handlasskulle medh Fermin Mazalet om vatukonsts uprät-
tande här i staden, then deriverades i alle huus, ther till hvar, som huus åtte, måtte Contribuera» d. v. s. en fullständig vattenledning med inledningar till husen, ehuru det dröjde ett par hundra är, innan tanken förverkligades. Under tiden fick man nöja sig med sina brunnar, hvilka visserligen icke voro sa usla, att de intet vatten gåfvo, men väl ett ganska omtvistligt sådant. Bäst lär torgbrunnen i Brunnsbacken ha varit, utom »när Saltsjön föll in i Mälaren». Under 1600- och 1700-
NYA MASKINHUSET.
— 90 —
