Sida 198
OSCAR WILDE. †
För HVAR 8 DAG.
J-Tör några årtionden sedan ärades det ständigt
gästfria gamla Upsala slott genom besöket af ett märkligt par: den ryktbare irländaren sir William Wilde, lifmedikus hos drottning Viktoria samt hans maka lady Jane Wilde, känd som skrift-ställarinna under signaturen Speranza, och desslikes såsom en af sin tids skönaste kvinnor.
När dåvarande landshöfdingen, den älskvärde gamle baron von Kraemer, vid ett tillfälle lyckönskade den vackra unga damen till ett af hennes poem, sade hon med sitt genuint irländska, sorglöst vemodiga leende: Oh, I shoit/d be a better wife, if I never had touched a pen! (Jag skulle vara en bättre hustru, om jag aldrig hade rört en pänna).
Och kanhända skulle hon äfven hafva varit en lyckligare moder, om ej hennes mångahanda intressen riktat hennes verksamhet så väsentligt utom hemmets sfär, hvarigenom de bägge sönerna hufvudsakligen lämnades åt sig själfva.
Den äldre, Oscar, föddes i Dublin den 16 oktober 1856. Redan tidigt drog han sina lärares blickar på sig och förvärfvade vid unga år guldmedalj för sina insikter i grekiska. Snart inskrefs han som student vid det ryktbara Magdalen College i Oxford. Af hög börd — lörd Genzanee and Truro är hufvudman för familjen Wilde — och i lysande ekonomiska omständigheter — hans faders läkareverksamhet hade inbragt millioner — gjorde han sig nu känd som spirituel vitterlekare. Af den unge dilettanten blef snart en erkänd mästare, och hans rykte växte snabbt. Visserligen sökte ju den renhjärtade pryda anglo-sachsiska rasen många gånger att reta upp sig på denne orubbligt oförskräckte unge dandy, hvars första uppträdande hade en viss likhet med Disraelis, men det lyckades dock aldrig härutinnan. John Bull misstänkte starkt sig vara utsatt för drift, men Oscar Wilde hade nu en gång för alla prerogativ på att säga hvad han ville — så länge han var rolig. Hans briljanta stil, hans hjärtlösa skämt, hans iskalla satir skaffade honom många beundrare, många fiender och få vänner. Men dessa senare
voro istället så mycket mäktigare. 1896 bröts så med ens hans meteorbana genom en af dessa uppseendeväckande skandaler som tid efter annan uppröra samhället. Trots hans inflytelserika vänners yttersta ansträngningar blef han åtalad för sedlighetsbrott och dömd till två års kard labonr (arbete i trampkvarn), det förfärligaste straff den civiliserade rättvisan förfogar öfver. Sedan straffet utståtts, bosatte han sig i Paris, där han afled den 30 nov. Hans tämligen omfångsrika litterära bagage är kändt för den svenska publiken förnämligast genom öf ver-sättningarnaafSalomé, hans hemsktanslående, vämjeliga drama öfver Herodias dotter,genom »Lögnens förfall», en besynnerlig samling paradoxer, en blandning af juveler och kiselstenar, sådan man sällan råkar, samt den härom året på Vasateatern uppförda »Solfjädern», en flott skrifven engelsk sedemålning,oändligen mycket mera äkta än Arthur Pineros alla sceniska skapelser sammanslagna. Med en begåfning som irrar mellan talang och snille, med en naturell som för tanken bort till Borghierna, och med ett sätt att uppträda som kom de skalliga boulevardlejonen på Carlton Club att blekna af afund framstår Oscar Wilde såsom en af de märkligaste litterära snobbar vår samtid sett ibland sig. Det meddelade porträttet är den mest karaktäristiska kamerabild jag någonsin vet mig hafva skådat. Den affekteradt vårdslösa ställningen, de sirligt buckliga lockarna, det antikt sköna ansiktet med dess sällsamt komplicerade tycke af sinnlighet, tankedjupt, iskallt förakt och medveten öfverlägsenhet framställer honom såsom han stod på sin storhets middagshöjd.
Hvilken skillnad mellan denna kvalmiga, parfymerade, frånstötande uppenbarelse och den manligt käcka, barskt trohjärtade blicken hos den Hamlet vi nyss jordat, han som blef till ett tvisteäpple och till en förargelseklippa som kanske ingen före honom, men som var den hängifnaste son och broder, den ädlaste fosterlandskämpe och den ömmaste vän — Zarathustras hädangångne diktare: Friedrich Nietzsche.... G. L.
