Sida 115
AUGUST HAGBOR
Fol°8rafil
let är ett område, på hvilket den nyare franska konsten obestridt häfdat sin öfverlägsenhet, och det är på landskapsmålningens. Utan att förringa hvarken de gamle holländarne eller en Claude Lorrain eller en Salvator Rosa kan man tryggt påstå, att konsten att se naturen sådan den är och låta den tala med egna färger, denna målarekonstens panteistiska poesi, som en nutida kritiker kallat den, aldrig klarare förståtts än af de modärna franska målarne.
August Hagborg, från hvars atelier vi i dag återge ett par interiörer, tillhör denna franska skola. Till börden göteborgare har ban under mer än 20 år varit bosatt i Frankrike, om vintrarne i Paris, om somrarne vid kusten af Normandie, icke långt från Cherbourg. Det är denna kust med dess sandiga plager och dess härdiga fiskarebefolkning, som han afmålat i en mångfald af taflor, bland hvilka dock blott ett fåtal hittat vägen hem till Sverige medan de flesta hamnat i utländska konstsamlingar. Det är oftast medelstora, stundom helt små dukar, i hvilka konstnären med den skärpa i teckningen och den känsliga detaljbehandling, som utmärker honom, återgifvit ett kustmotiv, en naturstämning eller en scen ur fiskarlifvet.
Hagborg hör icke till dem. hvilka under sin
sträfvan att ge största möjliga utrymme åt det personliga intrycket, impressionen, i möjligaste måtto förenkla formen. Denna sträfvan efter enkelhet, som är den franska skolans kännemärke, ligger hos honom mindre i formen än i kompositionen. Och skulle någon anmärkning göras emot hans taflor, så är det, att de kanske någon gång äro för mycket fullbordade.
Å andra sidan vill jag visst icke förneka, att icke sökandet efter friheten i uttryckssättet stundom visat sig farligt för våra modärna målare och att det ibland gått dem som det gått en och annan modärn författare: de ha velat vara nya och de ha blifvit excentriska. Under förevändning att ge största frihet åt uttryckssättet ha de nästan totalt utplånat formen.
På den svenska afdelningen i det stora konstpalatset på världsutställningen representerades Hagborg af tre taflor, däraf två motiv från Dalarne, tagna under det besök konstnären sommaren 1899 aflade i Mora hos sin vän Zorn. Som själf varande juryman utstälde ban dem »hors concours». Till vänster på den andra bilden se vi dem. Den undre, som något bortskymmes af en stol, föreställer det inre af en Morastuga och har i dagarne af franska staten inköpts för Luxembourg-muséet.
— 104 —
