Sida 550
MINISTERKRISEN I PREUSSEN.
Geheimekcmmerserådet MÖLLER
Den nye hamli-IxminiMU-rn
Frih. v. RHEINBABEN
Den nye tina na ministern.
D:r JOH. von MIQUEL.
Den afg. finansministern.
Det stora preussiska kanalförslaget — det vill säga den viktigaste punkten i det stora kanalförslaget, den rörande den s. k. Mittellandkanaien, mellan Rhen, Weser och Elbe — har fallit och följden däraf blef den ininisterkris, som varit dagens stora händelse i Tyskland.
■T* Den nu afgångne finansministern, vicepresidenten i den preussiska ministären Johannes von Miquel var en af de skickligaste finansministrar Preussen haft. Under de II år han innehade denna portfölj har han uträttat det storverket att han ordnat de preussiska finanserna. Men han kunde icke förmå
sina vänner agrarerna att intaga en annan ställning till kanalerna och därför var hans mission slut — mohren fick gå.
Agrarerna jubla öfver att kanalförslaget än en gång måste gå tillbaka till regeringen. Men fråga är, om icke desse motståndare till ett för den industriella och kommersiella utvecklingen sä gagnande projekt denna gång vunnit, en Pyrrhusseger.
Den nye finansministern, frih. von Rheinbaben har ej tagit någon lätt hörda på sina skuldror, men han har förutsättningar att kunna bära densamma med heder.
EN NY FRANSK AKADEMIKER. EMILE FAGUET,
som vid Franska akademiens sammanträde den 18 april höll sitt inträdestal i akademien, är en af den litterära kritikens stormän i Frankrike. Jämte Ana-tole France, Jules Lemaitre och Fernand Brune-tière är Faguet det litterära Frankrikes orakel, så att säga dess intellektuelle själasörjare. Det är nu sannt, att Lemaitre och Brunetière på senare år stigit ned från parnassen för att blanda sig i andra strider än de rent litterära. Lemaitre har slagit sig på politiken och som ordförande i den nationalistiska ligan »La Patrie Frangaise» predikar han ett politiskt korståg mot den nuvarande regimen i Frankrike. Brunetière har gjort sig till påfvens och den ortodoxa katolska dogmatikens litteräre vapen-dragare.
Faguet är, ehuru 50-årig och akademiker, ännu till själ och hjärta student. Han lefver i sitt studentlogis i yuartier Latin uteslutande för sina böcker, hvilket icke hindrar, att man kan få se honom ibland om aftonen ta sitt parti biljard eller domino på något af studentkaféerna vid Boulevard Saint-Michel. Han är den idealiske studenten, som arbetar som en myra, hvilket dock icke hindrar, att han hunnit i 10 volymer analysera alla mera betydande franska författare på de sista 400 åren.
Som professor vid universitetet i S01 bonne utöfvar han ett ofantligt inflytande på det unga Frankrikes litterära uppfostran. Som medarbetare i Journal des Débats utöfvar han ett icke mindre inflytande på den stora allmänheten genom sina söndagsföljetonger, i hvilka han kritiserar företrädesvis den dramatiska konsten.
— 539 —
EMILE FAGUET.
