Sida 178
HVAR 8 DAG
Vadstena skulle bli ett 15- och 16 hundratalets Karlsborg, skulle bli Sveriges invalid-stad (»Vadstena krigsmanshus»), dess »adeliga jungfrustift», ett fabrikscentrum i Jonas Alströmers anda (kammarduksfabriken), dess socker-furnissör.
Allt detta har blifvit till intet.
Vadstena är det närmaste hvad det en gång var. Det har nog ej blifvit stort mindre än fordom. Men samtida och nykomlingar hafva växt den nu 500-åriga öfver hufvudet.
Och likväl — däri, att den gamla Birgittiner-staden i mycket är hvad den en gång var — däri ligger en tjuskraft, som lockar främlingen dit och håller honom kvar, som fängslar dess egna barn med underlig makt.
Den fagra Vättern och den bördiga trakten äro de samma som på Margaretas tid. Och de händelser, som här timat ha lämnat efter sig minnesmärken, som gifva elt egendomligt behag åt den gamla staden och dess oregelbundna medeltidsgator.
Vi vilja blott nämna: klosterkyrkan, nunneklostret, munkklostret, Mårten Skinnares hus, biskopshuset, Helgeandshuset, Engelbrektshuset och Vadstena slott, det sist nämnda kanske den vackraste af Vasa-borgarna, likasom Klosterkyrkan är den egendomligaste af vårt lands kyrkor och kanske den vackraste till sitt inre.
Bland minnesmärken må äfven räknas Vadstena hospital och Vad-stenaspetsarne, troligen de mest kända, då namnet Vadstena nämnes, men ej på långt när de intressantaste och
ej häller vackraste. Båda stamma dock från klostret.
Hvad staden nu är, därom är ej mycket att säga. Den är dock, såsom ofvan visats, en af Sveriges minnesrikaste städer, och den träder i främsta ledet bland dem, som äro värda att ses och kännas.
För tänkande, kännande sinnen har den alltjämt ett eget stilla, tjusande behag, såsom kanske ingen annan ort i vårt land.
• »
För anordnandet af de fästligheter med hvilken jubileet skulle värdigt firas har naturligtvis en komité varit tillsatt. Jubileumsdagens fästprogram hade följande utseende:
Kl. 8 f. m. ringning från kyrktornet och revelj. Kl. 11,45 samling af kårer och föreningar vid rådhuset samt skolorna i sina lokaler, därifrån aftågades till slottets borggård. Här invigningsfäst med sång och tal af borgmästare Kylander. Därpå fästtåg till kyrkan och gudstjänst. Bespisning af de fattiga. På aftonen fäst å hotel Bellevue, illumination och fyrverkeri
Länets höfding och biskopen i stiftet deltogo i dagens firande.
BORGMÄSTARE J. E. KYLANDER.
DEN NYE VESTERÅSBISKOPEN.
y^rkebiskop Ekmans efterträdare på biskopsstolen i Vesterås blef innehafvaren af första föi slagsrummet kyrkoherden i Gefle doktor Nils Lövgren.
Biskop Lövgren är värmländing, född i Kila 1852. Efter aflagd fil. lic.-examen blef han 1883 lektor i kristendom och grekiska vid allmänna lärovtrket i Ume och i kristendom och fil. prope-dentik i LTpsala 1S85. Fyra år därefter utnämdes han till kyrkoherde i Gefle, hvilken befattning ban sedan dess innehaft. I den
s. k. dopstriden tog biskop L., som man torde erinra sig, lifligt del och uppfördes redan efter densamma å första förslagsrummet till sin nuvarande biskopsstol, under det det andra innehades af hans företrädare.
Biskop Lövgren prisas som en välvillig och älskvärd personlighet. Sin omfattande humanistiska, särskildt filosofiska, bildning har han visat i såväl tal som skrift. Vesteråsstiftet skall med oförställd glädje hälsa sin nye sympatiske öfverherde.
- 167 -
